Empirisk rättsvetenskap

”Empiriska metoder” definieras brett och omfattar alla sätt för att studera verkligheten. Detta inkluderas såväl kvalitativa metoder (t.ex. intervjuer och diskursanalys), kvantititativa metoder (t.ex. klassisk statistik) och ”computational” metoder (t.ex. nätverksanalys, machine learning, natural language processing och large language models). Det inrymmer också mer allmänna frågor så som bruket av empiriska metoder och data i rättsvetenskap och förhållandet mellan rättsdogmatiska, rättsteoretiska och empiriska studier.

Vi välkomnar kollegor från andra lärosäten som är intresserade av att delta på våra hybridseminarium att skriva upp sig på vår emaillista.

Aktiviteter detta läsår 

• Konferens: Empirical perspectives on European law (21-22 jan 2025)
• Utkastseminarium: Do Machines Dream of (Good) Legal Answers?, Johan Lindholm och Henrik Palmer Olsen (6 feb 2025)
• Disputation: Underrättsdomaren: En rättsvetenskaplig studie om underrättsdomarens rättstillämpande roll och förhållande till den nationella lagstiftaren, Marlene Löding (8 maj 2025)
• Disputation: Referral or non-referral: National judges, parties, and the preliminary ruling procedure (prel 20 maj 2025)

Tidigare aktiviteter

• Journal club, Epstein & King, "The Rules of Inference" (30 okt 2023)
• (6 nov 2023)
• Metoder: Kvantitativ textanalys (4 dec 2023)
• (5 feb 2024)
• (18 mars 2024)
• Förhållandet mellan empirisk och doktrin rättsvetenskap (5 juni 2024)
• Author meets critics: "Europe’s Passive Virtues", Jan Zglinski (LSE) (7 okt 2024)
• "The Questions that Never Came – How National Judges Use Their Discretion to Refer in the Preliminary Ruling Procedure", Isak Nilsson
• Hur kan man introducera empirisk rättsvetenskap i undervisning (4 nov 2024)
• Introduktion till tematisk analys, Marlene Löding och Josef Fahlén (2 dec 2024)
• How do individual rights shape EU law?, Johan Lindholm och Daniel Naurin (28 maj 2025)