Hoppa direkt till innehållet
printicon

Rörelsekontroll och fysisk träning för neuromuskuloskeletal hälsa (MOVE)

Forskningen syftar till att mäta, förstå och förklara människans fysiska kapacitet och rörelsekontroll vid neuromuskuloskeletala funktionsnedsättningar samt att utveckla effektiv prevention och behandling mot dessa tillstånd.

Pågående projekt inom forskningsområdet

Rörelsekontrollträning eller marklyftsträning för minskade besvär hos patienter med mekanisk ländryggssmärta – en randomiserad kontrollerad studie


Syftet med studien är att jämföra effekterna av lågbelastande rörelsekontrollträning och högbelastande marklyftsträning vad gäller smärta, funktion och aktivitet. Samarbetspartner är Luleå Tekniska Universitet.

Uppföljning av levnadsvanor, fysisk kapacitet, arbetsmiljöfaktorer och hälsa hos 425 svenska 52-åriga män och kvinnor


Gruppen har undersökts 1974 (16 år), 1992 (34 år) och 2010 (52 år). Studiens resultat visar hur fysisk aktivitet och kapacitet förändras genom åren och hur dessa faktorer, miljö och arv påverkar hälsan i ett livsperspektiv. Samarbetspartner är Karolinska Institutet. Forskningsledare:

Samband mellan rörelsekontroll, besvär och fysisk kapacitet hos piloter inom Försvarsmakten


Övergripande syfte med studien är att utveckla testmetoder för att undersöka den fysiska kapacitet som krävs om man är pilot inom Försvarsmakten. Samarbetspartner är Karolinska Institutet.

Knäfunktion efter främre korsbandsskada - genetisk predisposition, U-motion lab


Forskargruppen utvecklar nya mätmetoder för knäfunktion och undersöker ärftliga faktorers betydelse såväl för uppkomst av korsbandsskada (anatomiska eller beteendemässiga faktorer) som för att utveckla artros. PI: Charlotte Häger

Läs mer

Rörelsekontroll efter stroke - kliniska och laboratoriebaserade utfallsmått och i relation till funktionell hjärnavbildning. U-motion lab


Vi använder ett kamerabaserat rörelseanalyssystem för att kunna studera rörelsefunktion i detalj. Därutöver undersöker vi också hjärnans aktivering vid fingerrörelser genom samtidig mätning av fingerrörelse och hjärnaktivitet hos personer med stroke samt personer utan hjärnskada. PI: Charlotte Häger.

Läs mer

Belastningsrelaterade besvär bland fordonsförare


Projektet vill ta reda på varför fordonsförare får besvär ifrån ryggraden och hur man kan förhindra detta. Samarbete sker med Västerbottens Läns Landsting och Sveriges Lantbruksuniversitet.

Kvinnor med nackbesvär: Effekter av individanpassad rehabilitering baserad på kliniska standardiserade test och funktionstest


Syftet är att utveckla en beslutsmodell för indvidanpassning av behandling/träning vid rehabilitering av kvinnor med ospecifik nacksmärta. Med beslutsmodellen som grund jämför vi effekten av individanpassad med icke-individanpassad rehabilitering på smärta och funktion i en randomiserad kontrollerad studie. Samarbetspartner är Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle.

Långsiktigt behandlingsresultat vid nacksmärta. Betydelsen av fysiska och psykosociala belastningsfaktorer på arbetet


Studien syftar till att utvärdera om arbetsmiljöfaktorer påverkar smärta, funktion och kvantitativ och kvalitativ arbetsförmåga ett år efter avslutad rehabilitering för nacksmärta. Samarbetspartner är Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet och Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle

Forskningsledare

Jonas Sandlund
Universitetslektor
E-post
E-post
Telefon
090-786 98 39