Forskningsprojekt Brottsförebyggande arbete spelar en central roll för ett tryggt och hållbart samhälle. Samtidigt ställs kommuner, skolor och polis inför ökade krav på att följa upp, mäta och utvärdera sina insatser. Men hur påverkar prestationsmätning det lokala brottsförebyggande arbetet och de unga som insatserna riktar sig till?
Projektets syfte är att undersöka hur socialtjänst, skola och polis använder prestationsmätning i arbetet mot ungdomsbrottslighet och vilka konsekvenser detta får för styrning, samverkan och unga i riskzonen. Särskild uppmärksamhet riktas mot ungdomars egna erfarenheter samt hur genus påverkar både mätningarna och de insatser som följer av dem.
Projektets syfte är att undersöka hur socialtjänst, skola och polis använder prestationsmätning i arbetet mot ungdomsbrottslighet och vilka konsekvenser detta får för styrning, samverkan och unga i riskzonen. Särskild uppmärksamhet riktas mot ungdomars egna erfarenheter samt hur genus påverkar både mätningarna och de insatser som följer av dem.
Prestationsmätning används ofta för att skapa kunskap om resultat och kvalitet i offentlig verksamhet. Samtidigt visar tidigare forskning att olika former av uppföljning och utvärdering också kan få oavsiktliga konsekvenser, exempelvis genom att komplexa samhällsproblem förenklas eller genom att vissa grupper osynliggörs. Trots att prestationsmätning får allt större betydelse inom det lokala brottsförebyggande arbetet finns det begränsad kunskap om hur den används i praktiken och vilka effekter den får för organisationer, yrkesverksamma och unga människor.
Projektet kombinerar flera forskningsmetoder för att få en bred och fördjupad förståelse av hur prestationsmätning används i praktiken. Genom en nationell enkät undersöks hur socialtjänst, skola och polis arbetar med uppföljning och utvärdering. Därtill genomförs fallstudier i utvalda kommuner där styrdokument analyseras och intervjuer genomförs med beslutsfattare och yrkesverksamma. Projektet inkluderar också ungdomars egna perspektiv genom en deltagarbaserad metod där unga dokumenterar och reflekterar över sina erfarenheter av trygghet, brottsförebyggande insatser och sin vardag.
Projektet ska bidra med ny kunskap om hur prestationsmätning används, tolkas och får betydelse i lokalt brottsförebyggande arbete, från politiska beslut och organisatorisk styrning till yrkesutövning och ungas erfarenheter. Kunskapen kan användas för att utveckla mer träffsäkra, inkluderande och kunskapsbaserade arbetssätt i det brottsförebyggande arbetet.
Projektet genomförs av forskare vid Umeå universitet och FoU Västernorrland och är knutet till Umeå Centre for Evaluation Research (UCER).
