Hanna Ailaskar

Det finns vissa saker som man behöver göra. Man kanske inte vet exakt hur, bara ungefär. Det kan vara beroende av tid och plats. Människor man befinner sig nära. And it goes like this, det är alltid nåt som går sönder. Det är alltid nåt man tappar bort eller glömmer.

Ibland tycker jag att mina skulpturer är idiotiska. Speciellt förra vintern tyckte jag det, men oftast kommer jag in i en rytm. Det ena sker efter det andra.
Oftast uppstår koncentrationer av energi.

Ljuset är avgörande, färger och material är avgörande
Ljusfenomen på himlen kan läsas som meddelanden
Ljusfenomen på insidan av ögonlocken
Om man kunde göra dem till föremål

Som barn var jag ofta arg
ursinnig
Det är i alla fall så jag minns det.
Min barndom var lycklig, jag kunde göra saker som jag älskade
Jag har alltid blivit arg av sådant som tråkar ut mig eller orsakar obehag

Jag har inget mer att tillägga
Bara att jag älskar att vara i ateljén
Fönstret vetter mot solen och vattnet, älven
Det ser ut lite som att man är på en båt.

Bild: Hanna Ailaskar