NYHET Vetenskapsrådet har meddelat beslut om anslag till forskningsinfrastrukturer av nationellt intresse. Det är glada besked för Kemiskt Biologiskt Centrum vid Umeå universitet. Kemiska institutionen ingår i tre av de forskningsinfrastrukturer som beviljats medel.
Första forskningsingenjör Stina Berglund Fick, Chemical Biology Consortium Sweden, CBCS
BildMikael Wallerstedt, ej friköptaDet faktum att Vetenskapsrådet nu beslutat att stötta flera av våra infrastrukturer är ytterligare en bekräftelse på att vi spelar en viktig roll på nationell nivå
– En stor del av den forskning som bedrivs vid den Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten och den Medicinska fakulteten är beroende av tillgång olika typer av avancerad infrastruktur. Under flera år har vi tillsammans utvecklat formerna för att ligga i framkant när det gäller forskningsinfrastruktur vilket bland annat speglas i att flera av våra infrastrukturer ingår i SciLifeLab. Det faktum att Vetenskapsrådet nu beslutat att stötta flera av våra infrastrukturer är ytterligare en bekräftelse på att vi spelar en viktig roll på nationell nivå, säger professor Mikael Elofsson, dekan på den Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Umeå universitet.
De tre forskningsinfrastrukturer som fått finansiering återfinns alla på Kemiska institutionen som är en del av Kemiskt Biologiskt Centrum, KBC, vid Umeå universitet. Det handlar om NMR-spektroskopi, Chemical Biology Consortium Sweden och Protein Production Sweden, PPS. Göteborgs universitet respektive Karolinska Institutet har varit huvudsökande och Kemiska institutionen vid Umeå universitet är medsökande partner i alla tre fallen.
Finansiering i fyra år
Finansiering är nu tryggad för åren 2022 - 2026. I nuläget anges inga nivåer på anslagen, utan dessa kommer att förhandlas fram mellan Vetenskapsrådet och de sökande organisationerna.
– Vetenskapsrådet ser uppenbarligen NMR-plattformen som en viktig nationell infrastruktur. Anslaget betyder att vi kan bedriva och utveckla vidare vår plattform som Umeånoden i nationella Svenskt NMR centrum vid Göteborgs universitet och stöda akademi- och företagsforskning på högsta nivå, säger professor Gerhard Gröbner och professor Jurgen Schleucher, vetenskapliga ledare för plattformen för NRM-spektroskopi vid Umeå universitet.
I och med den nya finansieringen kommer ytterligare mindre noder på Linköpings universitet, Lunds universitet, Uppsala universitet och Göteborgs universitet att inkluderas till Chemical Biology Consortium Sweden för att öka den nationella närvaron. Det menar universitetslektor Erik Chorell, vetenskaplig ledare för plattformen Chemical Biology Consortium Sweden vid Umeå universitet.
– Finansieringen och de nya noderna möjliggör även satsningar på nya tekniker så som screening av små molekyler i patientnära celler och i högsäkerhetslabb för till exempel farliga virus och bakterier, men också så kallad cell-painting, jonkanaler och en välbehövlig förstärkning av existerande grundverksamhet. Det här ger oss möjlighet att ligga i framkant och ger svenska forskare helt nya möjligheter, säger han.
Att Protein Production Sweden, PPS, nu har blivit en ny infrastruktur av nationellt intresse med finansiering från Vetenskapsrådet är ett tydligt tecken på att de olika PPS-noderna har gjort en betydligt och uppskattat bidrag till svensk forskning.
–Den lokala proteinexpertisplattformen, PEP, i Umeå har tjänat fler än 70 olika forskare och bidragit till spetsforskning och många publikationer. Finansieringen kommer att användas för att utöka kompetensen och erbjuda nya proteinexpressionssystem, till exempel för att producera större komplex för cryo-EM analys, säger universitetslektor Uwe Sauer, vetenskaplig ledare för proteinexpertisplattformen PEP vid Umeå universitet.
Inspirerande för KBC
Som vetenskaplig samordnare för Kemiskt Biologiskt Centrum, KBC, känner sig professor Stefan Björklund otroligt glad och stolt över beskedet. Alla tre infrastrukturer som nu får stöd bedriver sin verksamhet i KBC-huset och har under många år fått ekonomiskt bidrag, samt hjälp med kommunikation och anordnande av vetenskapliga konferenser från KBC.
– Vi hoppas och tror att detta stimulerar fler infrastrukturer hos oss till att sträva efter att etablera sig på nationell nivå, säger han.
Nationellt intresse
Vetenskapsrådet arbetar med att finansiera och långsiktigt planera för forskningsinfrastruktur av nationellt intresse. Detta för att svenska forskare ska kunna få tillgång till de främsta metoderna, den bästa utrustningen och relevant expertis.
Vetenskapsrådet finansierar forskningsinfrastruktur som
Gerhard Gröbner med medarbetar vid plattformen för NRM-spektroskopi vid Umeå universitet.
BildScilifelabPlattformen för NMR-spektroskopi / Svensk NMR center
Svenskt NMR Centrum utgörs av två noder, lokaliserade i Göteborg och i Umeå. Den Umeå-baserade centrala NMR-anläggningen ger tillgång till en av Nordens mest kraftfulla flytande och solid state NMR-infrastrukturer och expertis för alla forskare i KBC- och på övriga campus vid Umeå universitet. Infrastrukturen är del av den nationella infrastrukturen SciLifeLab.
Plattformen för NMR-spektroskopi vid Umeå universitet
Chemical Biology Consortium Sweden, CBCS
CBCS är en infrastruktur för kemisk biologi i stort men med fokus på att identifiera och utveckla biologiskt aktiva små molekyler för vidare användning som forskningsverktyg för att studera biologiska processer eller som startpunkter för vidare läkemedelsutveckling. Infrastrukturen startade redan 2007 vid Umeå universitet och har sedan dess växt och har nu två huvudnoder på Karolinska institutet och Umeå universitet som arbetar tillsammans och är finansierade av värduniversiteten och SciLifeLab.
Protein Production Sweden, PPS
PPS är en ny svensk nationellt infrastruktur bestående av en sammanslutning av flera proteinproduktionsnoder hos universiteteten i Umeå, Stockholm (KI och KTH), Lund och Göteborg. Noden vid Umeå universitet heter proteinexpertisplattformen, PEP. Det övergripande målet är att bidra med hög kompetens och state-of-the-art proteinproduktionsmetoder till den nationella akademiska Life Science-forskningen och att utnyttja tillgängliga resurser på bästa möjliga sätt. Sedan 2013, när nätverket grundades, har PPS-faciliteter tillsammans kunnat ge högkvalitativt forskningsstöd till fler än 600 forskare inom strukturbiologi, medicinskt forskning, samt andra Life Science-applikationer, på senaste tiden med särskilt fokus på projekt som rör SARS-CoV-2 forskning. Detta utgör ett unikt samarbete på nationellt nivå som inte har någonting liknande i andra länder i Europa.
