NYHET Institutionen för datavetenskap och Umeå Energi utvecklar nu ett nytt AI-baserat beslutsstödsystem på Dåva kraftvärmeverk i Umeå. – AI handlar om ökad effektivitet, lönsamhet och driftsäkerhet. Här ligger stort fokus på att samtidigt följa EU:s AI-förordning för högrisk-AI inom energiförsörjning. Det ställer krav på transparens och riskminimering för människors säkerhet och rättigheter, säger Juan Carlos Nieves Sanchez, docent och AI-expert vid Umeå universitet.
Umeå Energi och Umeå universitet i ett unikt samarbete. Från vänster: Juan Carlos Nieves Sanchez, docent och AI-expert, Rachele Carli, postdoktor, samt Esteban Guerrero Rosero, universitetslektor i datavetenskap, samt Måns Kjellander, projektledare på Umeå Energi. Främst i bilden, forskaren Andreas Brännström vid institutionen för datavetenskap.
BildDavid FahlbergKraftvärmeverk utgör en central del av Sveriges samhällskritiska infrastruktur, där kraven på tillförlitlighet och robust drift är mycket höga. Genom det nya projektsamarbetet vill Umeå Energi stärka den förebyggande förmågan i daglig drift.
– Det handlar i grunden om att vinna tid. Genom att tidigt upptäcka avvikelser får vi bättre möjlighet att agera, korta ner oplanerade stopp och säkra tillgänglighet och leverans av värme till Umeåborna, säger Måns Kjellander, projektledare vid Umeå Energi.
Med nya AI-baserade metoder, utvecklade vid institutionen för datavetenskap, kan avvikelser i komplexa system upptäckas betydligt tidigare än idag. Det stärker tillförlitligheten och bidrar till en mer robust energiförsörjning.
Samtidigt ställer EU höga krav på hur AI får användas, särskilt inom energisektorn. Rachele Carli, postdoktor på institutionen för datavetenskap och juridisk expert vid AI Policy Lab på Umeå universitet, kommer därför noga att utvärdera de juridiska aspekterna.
– Dåva är en säkerhetskritisk anläggning vilket innebär att alla AI‑system automatiskt klassas som högrisk enligt AI‑förordningen. Därför måste vi säkerställa full efterlevnad av både nationell och europeisk lagstiftning, säger Rachele Carli.
– Totalt sett behöver vi säkerställa att systemen uppfyller höga krav på säkerhet med såväl konsekvensanalys och dokumentation som möjlighet till mänsklig kontroll, spårbarhet och förklarbarhet, säger docent Juan Carlos Nieves Sanchez, som tillsammans med universitetslektor Esteban Guerrero Rosero, och forskaren Andreas Brännström, leder projektet i samarbete med Umeå Energi.
Genom fokusgrupper, workshops och intervjuer med experter från Dåva kraftvärmeverk samlar forskarna nu in kunskap om anläggningens drift, processer och beslutsfattande. Dessa insikter omvandlas till så kallade strukturerade kunskapsmodeller.
– Det handlar om modeller som utformas så att systemets resonemang kan följas och förklaras steg för steg, vilket gör det möjligt att verifiera att beslutslogiken följer principer för transparens och riskminimering, säger forskaren Andreas Brännström.
EU:s nya förordning trädde i kraft i augusti 2024. AI-system inom energiförsörjning inklusive kraftvärmeverk klassificeras här som högrisk. Inom projektet studerar forskarna hur ett AI-baserat beslutsstöd kan användas för att förutse och förebygga pannläckage med fokus på Dåva kraftvärmeverk – en av världens mest energieffektiva och miljöanpassade anläggningar med avfall som huvudsakligt bränsle, och som levererar värme motsvarande cirka 18 000 normalvillor per år.
– Ett AI-baserat beslutsstöd ser vi som en möjlig väg framåt för att stärka den viktigaste energi- och värmeinfrastrukturen i Umeåregionen. Men det är avgörande att det sker under ansvarsfulla och säkra förhållanden, säger Måns Kjellander, projektledare vid Umeå Energi.
– Att kunna förutse även små problem är viktigt, eftersom varje stopp innebär stora kostnader och påverkar tillgängligheten, fortsätter han.
Institutionen för datavetenskap, som vuxit i rekordfart under de senaste åren, bedriver internationellt uppmärksammad forskning inom bl a AI, autonoma system, maskininlärning och robotik. Det ger följdeffekter även inom utbildning, där fokus på ansvarsfull AI grundar sig på gedigen expertis.
– Vi utvecklar system som inte utgör ett hot mot människors hälsa, integritet och säkerhet eller viktiga grundläggande rättigheter, säger Juan Carlos Nieves Sanchez, som också är en av forskningsledare i forskargruppen Responsible AI och ansvarar för Masterprogrammet i artificiell intelligens, ett program som i år slagit rekord i antal sökande.
EU:s AI-förordning AI Act, är världens första heltäckande lagstiftning för artificiell intelligens. Den delar in AI-system i fyra kategorier där AI-system inom energiförsörjning klassificeras som högrisk.
– Att arbeta med prediktion inom energiförsörjning är inget nytt. Det som är nytt här är att kombinera det med artificiell intelligens och samtidigt bygga in pålitlighet och ansvar i tillämpningen. Det kan vara något som verkligen bryter ny mark i Sverige, säger Måns Kjellander.
Läs mer om projektet "Ett pålitligt beslutsstödsystem för energihushållning vid Umeå Energi" här. Vänligen kontakta projektledarna via informationen nedan.
