Stefan Söderberg

Jag är i grunden internmedicinare och kardiolog med grundläggande klinisk utbildning i Örnsköldsvik. Jag har också ett mångårigt intresse för global hälsa efter några års tjänstgöring i Tanzania under 80-talet.

Hjärtcentrum i Umeå har varit mitt kliniska hemvist sedan 1993 där jag idag främst arbetar med pulmonell arteriell hypertension (PAH) som är ett allvarligt sjukdomstillstånd inom lungans blodkärl. Jag har under de sista tio åren fått vara med och bygga upp och utveckla vården av dessa patienter regionalt och nationellt.

Erfarenheterna från Afrika skapade ett intresse för forskning och mitt första arbete handlade om HIV epidemiologi i södra Tanzania. Med dessa erfarenheter blev det naturligt att fortsätta med epidemiologi i norra Sverige och MONICA studien blev fokus för mitt avhandlingsarbete som jag försvarade 1999. Ämnet för denna var det nyupptäckta fettvävshormonet leptin och dess relation till kardiovaskulär sjukdom. Detta ledde till utlandsboende igen och jag fick förmånen att arbeta med Professor Paul Zimmet och hans team vid International Diabetes Institutei Melbourne Australien under sammanlagt 2 år uppdelat i perioder. Jag fick möjlighet att arbeta med en stor databas genererad på Mauritius, en ö-nation i Indiska Oceanen kännetecknad av snabb ekonomisk utveckling och medföljande ändrad livsstil. Sedan 2007 har jag förmånen att få arbeta aktivt med hälsovårdsministeriet på Mauritius med studier om diabetes och kardiovaskulär sjukdom.

Jag är sedan 2012 ledare för MONICA studien i norra Sverige, och det kombinerade perspektivet Sverige och Mauritius berikar.

Mina nuvarande forskningsområden är förutom kardiovaskulär epidemiologi på Mauritius och i norra Sverige (MONICA), PAH inkluderande s.k. kronisk lungemboli (CTEPH) och hjärtklaffsjukdom.

Jag är sedan 2014 anställd som lärare vid Umeå universitet och som professor i intern medicin sedan 2017. Med denna bas hoppas jag kunna bidra till en attraktiv forskningsmiljö i Norrland som uppmärksammas. Och materialet finns, inte minst i våra unika befolkningsstudier, och utmaningen är att förvalta detta in i framtiden.