Therese Enarsson

Forskning

Min forskning rör huvudsakligen grundläggande rättigheter, och en stor del av min forskning har rört rättsväsendets arbete med brottsoffer, och införlivandet av brottsoffers rättigheter i rättskedjan. Under senare år har mycket av min forskning kretsat kring näthat, bland annat på sociala medier. Min forskning spänner över ett flertal rättsområden, som offentlig rätt, straff- och processrätt och konstitutionell rätt. Därför rör forskningen både övergripande frågor om rättigheter hos människor som utsatts för brott, och mer specifika samhällsaktuella frågor, som möjlighet till upprättelse vid utsatthet för näthat och rasism, eller förhållandet mellan yttrandefrihet och skyddet för den personliga integriteten på internet. 

Sedan år 2021 ingår jag i forskningsprojektet HYDE som rör rättsliga frågor kopplade till det ökade bruket av semi-automatiserat beslutsfattande inom områden som påverkar grundläggande rättigheter, specifikt inom brottsbekämpning, sociala välfärdssystem och inom moderering av sociala medier. 

Jag ingår för närvarande i två forskningsteman vid institutionen; Brottsoffer i rättsväsendet samt Law & Emerging Technologies.

Jag är utöver detta ordförande i DIGSUM – som är ett ett tvärvetenskapligt centrum för forskning om förhållandet mellan digital teknik och samhällsförändring. Jag är också suppleant i Rådet för Artificiell Intelligens och autonoma system (RAI) vid Umeå universitet.

Aktuell forskning

År 2021 påbörjades forskningsprojektet HYDE, där min del av projektet främst kommer röra möjligheterna och skyldigheterna att avlägsna bl.a. hate speech på sociala medieplattformar med hjälp av AI, i förhållande till kravet på – och behovet av – mycket kontextuella rättsliga bedömningar vid avlägsnandet, för att undvika alltför långtgående inskränkningar av yttrandefriheten. Projektet finansieras av Vetenskapsrådet.

Under år 2020 avslutades projektet Offer för rasism som bedrivs tillsammans med fyra andra forskare på juridiska institutionen (Görel Granström, projektledare, samt Karin Åström, Lena Landström och Ruth Mannelqvist). Projektet finansierades av Vetenskapsrådet.

Under våren 2017 avslutade jag forskningsprojektet Offer för näthat. En rättsvetenskaplig studie av brottsoffers möjlighet till upprättelse vid hot och kränkningar på internet, som har finansierats av Brottsofferfonden. I projektet har brottsoffers rättsliga förutsättningar till upprättelse analyserats, utifrån såväl straffregleringens bakomliggande syften och brottsoffers behov som yttrandefrihetens gränser.

Jag disputerade under september år 2013 med avhandlingen Brottsoffers rättigheter i rättskedjan. En rättsvetenskaplig studie av förhållandet mellan brottsoffers rättigheter och rättsväsendets skyldigheter.

Undervisning

Jag är kursansvarig för kursen Kriminologi och viktimologi för jurister 15 hp, där jag även undervisar. Jag undervisar också på juristprogrammets termin 5 i straffrätt och har en stor del av min undervisning på T6:2 om rättens historia, teori och metod. Utöver detta handleder och examinerar jag på juristprogrammets nionde termin (examensarbete), och undervisar och handleder doktorander i rättsvetenskap.

Förutom detta undervisar jag även på kursen Victimology och Master’s programme in constitutional law and human rights, samt har i viss mån undervisning på Polisutbildningen.