Forskning och utbildning i statsvetenskap handlar om politik och frågor som rör demokrati. Statsvetenskapen undersöker också olika gruppers makt och brist på makt.
Kunskaper om politisk teori och ideologier är viktiga delar i vår forskning och undervisning. Klassiska teorier om relationen mellan stat och individ och moderna teorier om en könsmaktsordning, är naturliga delar i vår analys av samhället.
När du läser statsvetenskap får du lära dig om politiska institutioner som riksdag, regering, landsting, kommuner och internationella organisationer. Du kommer också lära dig om utvecklingen i den Europeiska unionen då den får en ökande betydelse för samhället. Du får också lära dig om och diskutera frågor kring människors organisering i etablerade partier och organisationer, men också om nya sätt för människor att engagera sig politiskt. Statsvetenskap handlar också om hur idéer blir till konkret politik, hur det politiska systemet hanterar miljöproblem och om regional utveckling. Du får dessutom lära dig om utbildnings- och arbetsmarknadspolitik.
Den globala utvecklingen blir allt viktigare och därför står internationella frågor i fokus. Det innebär att du får lära dig om politiska förhållanden i såväl de västerländska demokratierna som i stater i andra delar av världen. Du får också lära dig om hur resurser fördelas och om konflikter mellan nord och syd.
Om du läst statsvetenskap kan du jobba som till exempel utredare och handläggare både inom och utanför Sverige, inom både privat och offentlig sektor.
Statsvetenskap kan vara huvudämne i en kandidatexamen. Då läser du fristående kurser om 180 hp där minst 90 hp består av kurser i statsvetenskap. Efteråt kan du läsa på avancerad nivå och ta en magister- eller masterexamen. Statsvetenskap ingår dessutom som ämne i programmen Politices kandidatprogrammet, Samhällsvetarprogrammet, Socionomprogrammet, Miljö- och hälsoskyddsprogrammet och i lärarutbildningarna.