Hoppa direkt till innehållet
printicon

Rörelsekontroll efter stroke - kliniska och laboratoriebaserade utfallsmått och i relation till funktionell hjärnavbildning

Forskningsprojekt Vid stroke uppstår en skada i hjärnan. Vår forskning syftar till att öka kunskapen om hur rörelseförmågan påverkas av en stroke samt hur hjärnans kontroll över individuella fingerrörelser påverkas efter en stroke.

Kliniska tester av rörelsefunktion efter stroke ger en grov uppfattning om rörelsefunktion, men förklarar inte varför en uppgift är svår att utföra. Vi använder ett kamerabaserat rörelseanalyssystem för att kunna studera rörelsefunktion i detalj. Därutöver undersöker vi också hjärnans aktivering vid fingerrörelser genom samtidig mätning av fingerrörelse och hjärnaktivitet hos personer med stroke samt personer utan hjärnskada. Vårt mål är att öka förståelsen av hur en förändrad hjärnaktivitet relaterar till förändrad funktion efter stroke. Detta möjliggör förbättring av dagens kliniska tester.

Projektöversikt

Projektperiod

2017-11-06 2017-12-31

Finansiering

Stroke-Riksförbundet, 2012-2013: 130 000 kr
Strokeforskningen i Norrlands insamlingsstiftelse, 2012: 25 000 kr
Strokeforskningen i Norrlands insamlingsstiftelse, 2017: 50 000 kr
Promobilia, 2014: 200 000 kr
Strategic Research Programme in Care Sciences (SFO-V), 2012-2013: 900 000 kr
ALF Västerbottens läns landsting (VLL) investeringsmedel, 2012: 141 000 kr
Strategiska ALF-medel för PET/CT och MR forskning, 2014-2015: 198 000 kr
VLL, ALF doktorandmedel, 2012-2014: 709 000 kr
VLL FoU, 2011-2012: 190 000 kr,
Promobilia, post doc medel, 2015-2017: 1 500 000 kr
The Swedish Brain foundation, 2017: 500 000 kr

Forskningsämne

neurologi och neurovetenskap, vårdvetenskap

Projektansvarig

Personalbild Charlotte Häger Charlotte Häger Professor, förenad anställning

Projektbeskrivning

Det krävs känsliga och tillförlitliga mätmetoder för att kunna kvantifiera funktionsnedsättningar efter stroke. De kliniska rörelsetester som idag används är oftast begränsade till att mäta om personen klarar en uppgift och hur lång tid det tar. Det saknas också specifik kunskap om hur återhämtning efter stroke sker och om vad som brister i rörelsekontrollen och i hjärnans styrning av musklerna. Vi vet idag att det sker en omorganisation i bl.a. hjärnbarken efter stroke, men dess effekt på kroppsfunktion är fortfarande oklar. Med funktionell magnetkamerateknik (fMRI) synkroniserad med optisk rörelseregistrering kan vi studera vilka områden i hjärnan som aktiveras vid olika rörelser samt relatera aktivitetsmönster till personens rörelsekapacitet.
Syften med den nu aktuella studien är att hos personer som har drabbats av stroke undersöka samband mellan kliniska och laboratoriebaserade tester av arm, hand och överkroppens funktion, samt relatera hjärnaktiveringsmönster till förmågan att röra fingrar individuellt.
Metod: 35 Personer med diagnosen stroke (orsakad av infarkt eller blödning) rekryteras från Norrlands Universitetssjukhus (NUS). Inklusionskriterier är kvarstående påverkan i ena armen/handen minst 3 månader efter insjuknandet, medicinsk stabilitet, viss viljemässig rörelseförmåga i armen/handen (kunna lyfta arm eller hand från underlaget), gångförmåga utan gånghjälpmedel kort sträcka inomhus samt att kunna förstå muntlig och skriftlig information. Personer med andra sjukdomar/funktionsnedsättningar som påverkar rörelseförmågan i arm respektive ben exkluderas. För mätningar i magnetkamera exkluderas även personer som har metall i kroppen vilket inte fungerar i fMRI miljön äldre tatuering, eller klaustrofobi. Matchade kontrollpersoner beträffande kön och ålder rekryteras via annonsering.
Arm-, hand- och överkroppsfunktion bedöms med kliniska tester och laboratoriebaserade tester. För de laboratoriebaserade testerna används höghastighetskameror som registrerar positionen av 44 reflexmarkörer applicerade på kroppen samt två videokameror som filmar personerna. Krafter vid fotnedsättning under gång registreras med golvmonterade kraftplattor (U-Motion Lab, Fysioterapi, Umeå universitet).

Subgrupper på vardera 24 personer (personer som haft stroke, respektive kontrollpersoner) utför även individuella fingerrörelser sittande med och utan visuell feedback, samtidigt som fingerrörelserna registreras. De utförde även samma fingertest liggande i en magnetkamera, där fingerrörelser och hjärnaktivitet registreras simultant (Umeå Centre of Functional Brain Imaging, UFBI, NUS).

Kunskapsvinster: Vår forskning möjliggör förbättrade kliniska tester för framför allt hand, arm och överkroppsfunktion efter stroke. Det ger också en fördjupad förståelse för mekanismerna bakom återhämtning efter stroke vilket bidrar till utvecklandet av nya bedömnings- och behandlingsstrategier.