Information till medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 1 juli 2020)

Hoppa direkt till innehållet
printicon

Forskning vid Institution för klinisk vetenskap

Den vetenskapliga verksamhet vid Institutionen för klinisk vetenskap uppvisar stor bredd avseende forskarnas olika yrkesbakgrund, frågeställningar och vetenskapliga metoder samt nationellt och internationellt samarbete.

Våra Forskningsområden


Barn- och ungdomspsykiatri

Logopedi

Neurovetenskaper

Obstetrik och gynekologi

Oftalmiatrik

Pediatrik

Professionell utveckling

Psykiatri

Öron-, näs- och halssjukdomar

Publikationer

Forskning

Samarbete med prekliniska enheter i translationella projekt förekommer och samverkan med såväl andra institutioner vid Umeå universitet som nationella och internationella universitet och institutioner är en bas för institutionens forskningsverksamhet. Den forskning som bedrivs är kliniskt inriktad, patientnära forskning, epidemiologiska studier, vanligtvis baserade på stora patientregister, och experimentell grundforskning.

Forskningsledarna vid institutionen är universitetslektorer eller professorer, ofta läkare med klinisk kombinationstjänst eller annan yrkestillhörighet. Många yrkeskategorier finns representerade i våra forskargrupper: läkare med olika specialistkompetens, logopeder, barnmorskor, sjuksköterskor, kuratorer, psykologer, psykoterapeuter, molekylärbiologer, kemister, biomedicinska analytiker.

Forskningssamverkan

Institutionen har omfattande klinisk forskningsverksamhet ofta i samarbete med regionen. Bred klinisk erfarenhet och tillgång till patienter möjliggör samverkan om metodutveckling och studier som syftar till att evidensbasera de metoder som används i vården för såväl prevention som behandling. På detta sätt skapas möjligheter till direkt kunskapsöverföring mellan forskare och den kliniska vardagen.

Forskarutbildning

Institutionen har stort engagemang i forskarutbildningen och har återkommande forskarutbildningsveckor. Utbildningen bedrivs i huvudsak av universitetslektorer och professorer med kompetens i respektive ämne och forskningsområde, men också av regionanställda kliniska handledare.