Forskning om kommuner och regioner

Vad är ert forskningsområde?

Statsvetenskapliga institutionens forskning om kommuner och regioner (tidigare landsting) inleddes redan vid institutionens grundande för 60 år sedan. Ett av de första forskningsprogrammen handlade om det kommunala självstyret inför en planerad sammanläggningsreform. Det involverade forskare från Umeå och fyra andra lärosäten. Frågor om kommunalt självstyre är fortsatt i fokus för den forskningsgrupp som idag benämns Kommuner, regioner och offentlig verksamhet (KROV). Den moderna forskningen inom KROV är omfattande och berör flera aktuella teman inom svensk, nordisk och internationell kommunforskning.

Lador och boningshus med åkerfält i förgrunden.

BildMattias Pettersson

Ett första tema rör territoriella aspekter av kommuner och regioners verksamhet och demokrati, såsom lokalisering av offentlig service och förhållandet mellan stad och land i kommuner. Vidare ingår studier om stadsregioner, där staden är sammanlänkad med kranskommuner, och forskning om regionala politiska kulturer och politiska regioner. Staden som fenomen, kulturhuvudstadsåret 2014 och modern stadsutvecklingshistoria har också uppmärksammats inom gruppen. Ytterligare ett område rör olika kommuners skilda förutsättningar, där exempelvis glesbygdskommuners flyktingmottagande har studerats.

Flygbild på Skellefteå

BildJonas Westling

Ett andra tema rör kommunal demokrati där frågor om bland annat jämställdhet, säkerhet och författningspolitik står i centrum. Exempel rör kvinnors politiska representation på lokal nivå, kommuners arbete med jämställdhet och trygghet i stadsplaneringen samt deltagardemokrati och brukarinflytande. I temat ryms även forskning om hot och våld mot förtroendevalda såväl som forskning om regleringen av det kommunala självstyret i grundlagen.

Sommardag på gågatan Drottninggatan mellan Mäster Samuelsgatan och Kungsgatan i Stockholm, Sverige, med folk i rörelse. 

BildMostphotos/Roland Magnusson

Ett tredje tema rör kommunal verksamhet och välfärd där särskilt krishantering, äldreomsorg, skola och sjukvård uppmärksammas. Utifrån omvärldsförändringar har frågor om kommunal krisberedskap hamnat i blickfånget, exempelvis kring statlig styrning och frivilliga insatser. Andra studier berör marknadisering inom äldreomsorgen och dess variation mellan kommuner. Gruppen intresserar sig även för hälso- och sjukvård, där framväxten av moderna sjukhus i Norden har kartlagts ur ett historiskt perspektiv. Vidare har statens styrning av regionernas hälso- och sjukvård undersökts ur ett flernivåperspektiv.

Beskrivning saknas

BildJörgen Wiklund

Ett fjärde tema rör komparativ kommunforskning. Sedan länge har institutionens forskare haft en ambition att inte enbart studera enstaka kommuner i Sverige, utan att sätta in det svenska kommunala självstyret i en europeisk kontext. Ett uttryck är den forskning som syftar till att klassificera europeiska kommunsystem för att kartlägga mönster och variationer. Komparativ kommunforskning har även skett inom europeiska forskarnätverk, exempelvis kring kommunfullmäktigeledamöters erfarenheter och kommuners samverkan med civilsamhället.

Vilken betydelse har er forskning haft för fältet?

Institutionens kommun- och regionforskare är delaktiga i nationella och internationella forskarnätverk, däribland Nordiska kommunforskarföreningen (Norkom). Samverkan med det omgivande samhället sker också i hög grad. Gruppens forskare medverkar ofta i media, både lokalt och nationellt, för att analysera exempelvis lokal demokrati, offentlig verksamhet och valresultat. Gruppens forskare har bidragit med rapporter och kunskapsunderlag till flera statliga utredningar, som 2004 års Grundlagsutredning, 2014 års Demokratiutredning och 2017 års Kommunutredning, såväl som till SKR, SNS och OECD.

Vad ser ni som viktiga ämnen i framtiden inom ert forskningsområde?

I tider av osäkerhet är behovet av kunskapsutveckling större än någonsin. Detta gäller särskilt då den offentliga förvaltningens ställning ifrågasätts i omvärlden och när olika former av välfärdsbrottslighet och otillåten påverkan ökar lokalt. Därutöver brottas partierna i många kommuner med rekryteringsproblem. Ytterligare utmaningar där vetenskapen kan bidra med kunskap rör frågor om ansvarsfördelning, lokalisering och organisation av välfärdstjänster och vilka konsekvenser olika vägval får för den lokala demokratin såväl som för likvärdigheten inom, och mellan, kommunerna respektive regionerna.