Information till medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 17 september 2020)

Hoppa direkt till innehållet
printicon

Socialt stöd och vård för människor med funktionsnedsättning som utsatts för våld inom nära relationer (DIS-IPV)

Forskningsprojekt Personer med funktionsnedsättning, framförallt kvinnor, troligen är mer att utsatta för våld i nära relationer än befolkningen i övrigt men det saknas kunskap om bemötande och stödinsatser för människor med funktionsnedsättning som varit föremål för våld i nära relationer. DIS-IPV projektets syfte är att bidra med kunskap om samhälleliga stödinsatser när personer med funktionsnedsättning utsätts för våld i nära relationer.

Det övergripande målet är att skapa kunskap som kan användas till att utveckla såväl stöd som förebyggande insatser. Våld i nära relationer är ett stort samhälls- och folkhälsoproblem med svåra psykiska, fysiska och ekonomiska följder för de som drabbas. DIS-IPV projektet syftar till att vinna ny kunskap dels om hur olika stödinsatser i det svenska samhället hanterar behoven hos människor med funktionsnedsättning som utsätts för våld, dels hur våld kan förhindras med förbättrade stödinsatserna.

Projektansvarig

Fredinah Namatovu
Postdoktor, forskare
E-post
E-post
Telefon
090-786 58 77

Projektöversikt

Projektperiod:

2019-04-01 2023-04-30

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Enheten för demografi och åldrandeforskning

Forskningsämne

Demografi, Socialt arbete, Statistik

Externa finansiärer

Forte

Projektbeskrivning

Projektet använder i huvudsak kvalitativa metoder i form av intervjuer och kvantitativa analyser av insamlade data genomförs. Intervjuer sker med dels med personal inom olika stödverksamheter, dels med kvinnor och män med funktionsnedsättningar som varit föremål för misshandel. Resultaten utgör även ett användbart underlag för att utforma behovsanpassade stödinsatser gentemot kvinnor och män med funktionsnedsättning.

 

Internationella studier visa att personer med funktionsnedsättning, framförallt kvinnor, troligen är mer att utsatta för våld i nära relationer än befolkningen i övrigt. Tidigare studier pekar på några faktorer som bidrar till att personer med funktionsnedsättning löper högre risk att utsättas för våld.  Exempelvis lever många i en ansträngd livssituation med låg utbildningsnivå, svag ekonomi samt befinner sig i beroendeställning till den eller de som utövar våldet. Var för sig och sammantaget innebär dessa faktorer en ökad risk för att utsättas för olika typer av våld och övergrepp. Vid utsatthet för våld i nära relation är adekvat stöd av stor vikt. Centrala funktioner i såväl bemötande av våldsutsatta som i förebyggande arbete utgörs av socialtjänst, polis, sjukvård och skyddat boende. Dessa samhällsfunktioner har kompetens om de särskilda förhållanden som funktionsnedsättningen kan innebära. I Sverige finns statistiska uppgifter om hur av våld i nära relation hanteras generellt, dock saknas uppgifter om funktionsnedsättning i samband med våld i nära relation. Det innebär att det saknas kunskap om bemötande och stödinsatser för människor med funktionsnedsättning som varit föremål för våld i nära relationer.

 

DIS-IPV projektet påbörjas under våren 2019 och avslutas under hösten 2023, och det planeras för framläggning av minst fyra manus. Inom projektet avses att samla in såväl kvalitativt som kvantitativt material genom enkäter och intervjuer. Resultat från projektet kommer att ge kunskap om ett fält vi vet mycket lite om: stödinsatser för personer med funktionsnedsättning som utsatts för våld i nära relationer. Vetenskapliga frågeställningarna? Vilken typ av stöd är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning som utsatts för våld inom nära relationer? Hur upplever personer med funktionsnedsättning och de som tillhandahåller stöd/insatser kvaliteten på befintliga tjänster som erbjuds dem som utsätts våld i nära relationer? I vilken utsträckning tillgodoser befintliga tjänster behoven hos personer med funktionsnedsättning och vad ska göras för att tillhandahålla högre kvalitet på de insatser som erbjuds? Vilka hindrande och underlättande omständigheter på såväl individ- som organisatorisk nivå kan identifieras? Hur uppfattar stödgivare sin kompetens och medvetenhet om begränsningar i tillhandahållande av stöd till personer med funktionsnedsättning som utsätts för våld inom nära relationer?

 

Kvalitativa intervjuer vi ska dels intervjua personal inom olika stödverksamheter (socialtjänst, sjukvård, polis, skyddat boende), dels kvinnor och män med funktionsnedsättning som varit utsatta för våld i nära relationer. Vi kommer att arbeta med ett strategiskt urval för att så långt som möjligt fånga många olika slags erfarenheter. Kvalitativ metod används för att skapa djup och detaljerad kunskap om medvetenhet om bemötanden och vilka stödinsatser som ges i relation till beskrivet behov av stöd. Intervjuerna sker med hjälp av en semi-strukturerad intervjuguide i syfte att samla in fylliga intervjudata. Intervjuerna kommer att, vid informerat samtycke, spelas in för att sedan transkriberas. Den kvalitativa analysen kommer bland annat att informera utformandet av de enkäter som ska distribueras. Kvantitativa data från yrkesverksamma inom olika stödverksamheter. Inom projektet planeras att samla in material för kvantitativa analyser genom en enkät riktad till personer som arbetar inom olika stödverksamheter. Vår avsikt är att den kvalitativa studien i hög grad kommer att informera utformning av enkäten varför den till ansökan bifogade enkätformuläret ska ses som tentativ. För att genomföra enkätstudien kontaktas chefer inom stödverksamheter i ett antal kommuner, dels för att söka tillstånd att genomföra studien inom deras ansvarsområde, dels få tillgång till listor över anställda utifrån vilka ett urval tillfrågas om att delta i enkätstudien.

Resultaten utgör även ett användbart underlag för att utforma behovsanpassade stödinsatser gentemot kvinnor och män med funktionsnedsättning och för att utveckla förebyggande arbete. Projektets resultat kommer att bidra till kunskap som inte bara är värdefull för forskningen, den är också högst relevant och användbar för beslutsfattare.

 

 

Externa finansiärer