Hoppa direkt till innehållet
printicon

Varianter av fred

Forskningsprojekt Vilken sorts fred uppnås efter olika fredsprocesser? Hur kan vi förklara uppkomst av olika varianter av fred? Detta är frågor som ett detta åttaåriga forskningsprogram finansierat av Riksbankens Jubileumsfond undersöker.

Fredsprocesser har oftast studerats i kortare perspektiv, vanligtvis i ”lessons-learned” utvärderingar 5 år efter konfliktens slut, med utgångspunkt i forskning om konflikter. Forskningsprogrammet Varianter av fred tar i stället sin utgångspunkt i förståelsen av fred, dess variationer gällande kvalité och karaktär, och betraktar freden som en dynamisk samhällsförändrande process. Det syftar till att undersöka de långsiktiga konsekvenserna av fredsprocesser som påbörjades under 1990-talet. I programmet undersöks vad som menas med fred i olika kontexter. Vi studerar också fredsprocessernas variation, interna dynamik och slutligen resultat sett över en längre tidsperiod.

Projektöversikt

Projektperiod

2017-01-01 2024-12-31

Finansiering

Riksbankens Jubileumsfond

Forskningsämne

Freds- och konfliktstudier, Statsvetenskap

Projektbeskrivning

Forskningsprogrammet Varianter av fred syftar till att undersöka vad fred är och vilka de långsiktiga konsekvenserna av fredsprocesser är i fall där initiativ till fred togs under 1990-talet.

De centrala frågorna är:

  • Vad kännetecknar fred efter fredsprocesserna som inleddes under 1990-talet och vilken variation uppvisar de?
  • Hur kan denna variation mellan olika typer av fred beskrivas och förklaras?

Under 1990-talet nådde ett flertal långvariga väpnade konflikter ett avslut – från Bosnien till Nordirland, Sydafrika, Moçambique, Namibia, Sierra Leone, Rwanda och Kambodja. Perioden kan också beskrivas som ett paradigmskifte vad gäller hur våldsamma konflikter avslutas. Kalla krigets logik blockerade inte längre det internationella samfundets agerade och acceptansen för att hantera konflikter med militära medel minskade. I takt med att FN och andra aktörer fick ett större handlingsutrymme ökade antalet fredsbevarande insatser och operationerna fick mer omfattande mandat och uppgifter. Samtidigt kom allt fler konflikter att avslutas genom förhandlingar och fredsavtal, ofta med betydande internationell involvering. Förväntningarna var höga att dessa fredsinsatser skulle ge snabba och framgångsrika resultat. Fredsprocesserna på 1990-talet har i stor utsträckning kommit att utgöra en modell för framtida försök att avsluta väpnade konflikter och bygga fred. Resultaten tycks dock ha varit långt ifrån entydiga. Idag, 20 år senare, är det därför högst angeläget att analysera och utvärdera dessa insatser och vad resultaten har blivit på lång sikt. Hur har freden varierat över tid och mellan olika grupper och regioner i landet? Hur ser situationen ut i dessa postkonfliktområden idag 20 år senare? Vad blev det för fred?

Detta forskningsprogram finansieras av Riksbankens Jubileumsfond under åtta år. I dagsläget är vi elva personer som arbetar inom Varianter av Fred: Anna Jarstad, Malin Åkebo, Patrik Johansson, Elisabeth Olivius, Dzenan Sahovic, Johanna Söderström, Niklas Eklund, Malin Wimelius, Abrak Saati, Veronica Strandh och Nilanjana Premaratna. Vi planerar att knyta ytterligare personer till programmet genom ett gästforskarprogram.