NYHET Att lyfta fram förbisedd samisk historia, bryta upp bakteriers gömställen och använda AI för att upptäcka aggressiv prostatacancer. Det är några av målen för de 21 EU-finansierade projekt där forskare vid Umeå universitet medverkar.
Forskarna ska också undersöka hur miljöföroreningar påverkar hjärnan genom livet och hur kultur kan bidra till grönare stadsdelar. Andra satsningar öppnar dörren till avancerade superdatorer och ger skolelever möjlighet att möta forskare.
Sammanlagt har Umeå universitet beviljats närmare 9,9 miljoner euro genom 2025 års utlysningar. Det motsvarar omkring 110 miljoner kronor. Några projekt leds från Umeå, medan universitetets forskare i andra deltar som partner i europeiska samarbeten.
Stödet kommer framför allt genom EU:s ramprogram Horisont Europa, men också från Erasmus+ Sport.
Överskottsvärme från industrin kan ge förutsättningar för lokal fisk- och räkodling i norr. Inom projektet CIRCUIT utforskar Olivier Keech hur resurser som annars går till spillo kan komma till nytta och hur städer och industrier kan samarbeta för att skapa ett mer hållbart samhälle.
BildStephanie RobertFäll ut rubrikerna för att läsa mer om projekten. Presentationerna är ordnade efter finansieringsprogram.
SESAME lyfter fram ett förbisett kapitel i samernas historia
Vi förknippar ofta samer med renskötsel och ett liv i fjäll och skogar. Men samer har länge levt i jordbruksbygder där andra grupper varit i majoritet. SESAME vill utforska denna mindre kända del av den samiska historien före år 1900.
Var bodde samerna i jordbruksbygderna, hur såg deras vardag ut och vad fick dem att flytta? Forskarna ska kartlägga deras liv och undersöka hur samisk identitet förändrades i mötet med det omgivande samhället. I arbetet ingår att följa förbindelserna mellan samiska grupper i Sverige, Norge och Finland.
I jakten på svar kombinerar forskarna historiska källor med språkvetenskap, arkeologi och analyser av landskap och geografiska data. De ska även utveckla metoder för att hitta och undersöka tidigare samiska boplatser.
Genom att synliggöra samernas roll i det historiska jordbrukssamhället vill SESAME ge en mer komplett bild av landsbygdens historia i norra Europa. Resultaten kan samtidigt lägga en grund för framtida forskning om samer och andra grupper vars historia länge har fått mindre utrymme.
Forskare: Gudrun Norstedt, Várdduo – Centrum för samisk forskning
Beviljat belopp: 1 234 258 euro
INCLUSION-INTEGRITY vill bryta upp bakteriernas gömställe
Vissa bakterier kan ta sig in i våra celler och gömma sig i en skyddad ficka, där de undkommer delar av cellens försvar. Tänk om det gick att bekämpa dem genom att rubba själva gömstället?
Projektet INCLUSION-INTEGRITY fokuserar på Chlamydia trachomatis, en bakterie som orsakar ögon- och könsinfektioner. Väl inne i våra celler lever bakterien i en ficka omgiven av ett membran, en så kallad inklusion. Gömstället hjälper den att undgå upptäckt av cellens övervaknings- och försvarssystem.
Med avancerad mikroskopi, analyser av proteiner och lipider samt genetiska metoder ska forskarna undersöka vad som håller inklusionen stabil och hur de kan försvaga och bryta ner den.
Men vad händer med den infekterade cellen när gömstället förstörs? Forskarna vill klarlägga under vilka förhållanden ingreppet gör att cellen blir fri från bakterien, och när det i stället får den infekterade cellen att dö. De vill också ta reda på vilket av dessa utfall som vore mest fördelaktigt vid en framtida behandling.
Kunskapen kan på sikt bana väg för nya, mer riktade behandlingar mot infektioner orsakade av bakterier som gömmer sig inne i våra celler.
Forskare: Barbara Sixt, Institutionen för molekylärbiologi
Beviljat belopp: 2 000 000 euro
DataGenChrono undersöker sambanden mellan sömn, gener
och psykisk hälsa
Varför har vissa människor lättare att sova gott och hålla en regelbunden dygnsrytm än andra? Och hur hänger detta ihop med psykisk hälsa? DataGenChrono söker svar i våra gener och i information om ljusexponering, sömn och aktivitet.
Med hjälp av stora genetiska datamängder ska forskarna undersöka variationer som kan bidra till att förklara varför människor har olika sömnmönster och varför kroppens inre klocka fungerar olika.
En viktig fråga är vad som orsakar vad. Kan vissa genvarianter bidra till störd sömn och dygnsrytm som i sin tur påverkar den psykiska hälsan? Eller kan somliga genvarianter öka risken för psykisk ohälsa som sedan påverkar sömnen och dygnsrytmen?
De vill också ta reda på om sambanden förändras med årstiderna eller under olika delar av livet. På sikt kan kunskapen bidra till nya sätt att arbeta med sömn och dygnsrytm inom vård och folkhälsa.
Tolv partner från åtta länder samarbetar för att utbilda elva doktorander inom bland annat genetik, dataanalys, sömnforskning, dygnsrytmer och vetenskaplig kommunikation.
Forskare: Katharina Wulff, Institutionen för molekylärbiologi
Beviljat belopp till Umeå universitet: 324 630 euro
Total projektbudget: 3 587 964 euro
NICEST ska kartlägga molekylers fingeravtryck
Vad består en avlägsen planets atmosfär av? Vilka ämnen bildas när ett bränsle brinner? Projektet NICEST utvecklar nya sätt att läsa av molekylernas fingeravtryck i ljuset och förstå kemiska processer både i rymden och här på jorden.
När ljus passerar genom en gas lämnar molekylerna karakteristiska mönster i ljuset, ungefär som fingeravtryck. Genom att jämföra dem med noggranna mätningar av kända molekyler går det att avgöra vilka ämnen gasen innehåller. Men många molekylers fingeravtryck är ännu inte tillräckligt väl kartlagda. Det gör molekylerna svårare att upptäcka, exempelvis i atmosfären kring planeter utanför vårt solsystem.
NICEST ska utveckla mätinstrument som använder optiska frekvenskammar, ljuskällor med många noggrant bestämda frekvenser. Med snabba och precisa mätningar vill forskarna ta fram bättre jämförelsematerial för att identifiera molekylerna.
Instrumenten ska bland annat användas för att följa kemiska reaktioner vid förbränning och i industriella processer. På sikt kan resultaten bidra till bättre miljöövervakning, ökad förståelse för kemiska processer som påverkar klimatet och renare teknik.
Projektet samlar arton forskargrupper och industripartners från hela Europa och utbildar elva doktorander inom laserforskning, molekylfysik, kemi och dataanalys.
Forskare: Aleksandra Foltynowicz, Institutionen för fysik
Beviljat belopp till Umeå universitet: 865 680 euro
Total projektbudget: 4 483 106 euro
SPARK utvecklar nya sätt att kontrollera ljus
När våra datorer, kommunikationssystem, AI och framtidens 6G-nät ska hantera alltmer information behöver tekniken bli både snabbare och mer energieffektiv. Ljus kan spela en viktig roll i den utvecklingen. SPARK vill därför utveckla nya sätt att styra ljus i både tid och rum.
Ljus används redan i dagens digitala samhälle: optiska fibrer skickar internettrafik över hela världen, och i fotoniska chip arbetar ljus och elektronik tillsammans för att hantera information. Men dagens teknik begränsar hur snabbt och flexibelt ljuset kan styras och hur energieffektiva systemen kan bli.
SPARK ska undersöka hur ljus samspelar med materia i så kallade metamaterial, vars särskilt utformade strukturer påverkar hur ljuset beter sig. Forskarna vill använda kunskapen för att utveckla avancerad och hållbar optisk teknik. Målet är att kunna ändra exempelvis ljusets riktning och frekvens mycket snabbt, med stor precision.
Som europeiskt doktorandnätverk utbildar SPARK femton doktorander i att kombinera avancerade material och kvantteknik med fotonik, som handlar om att skapa, styra och använda ljus. Genom samarbeten mellan sju universitet och industrier får doktoranderna arbeta med både grundläggande forskning och möjliga tekniska tillämpningar.
På sikt kan tekniken bidra till snabbare beräkningar och nya lösningar för avancerad avbildning och kommunikation.
Forskare: Nicolò Maccaferri, Institutionen för fysik
Beviljat belopp till Umeå universitet: 649 260 euro
Total projektbudget: 4 550 414 euro
CHIME-Z styr bakterier med ljus
Bakterier kan fungera som små fabriker och tillverka ämnen vi behöver, exempelvis biobränsle. Men tillväxt och produktion konkurrerar om bakteriernas resurser. CHIME-Z vill utveckla en slags strömbrytare som styr när bakterierna växer och när de producerar bränsle, så att resurserna kan utnyttjas effektivare.
Tekniken kallas kemo-optogenetik och kombinerar ljus med små molekyler för att slå på och av specifika gener med stor precision. Med hjälp av matematiska modeller och genteknik ska forskarna bygga och testa ett sådant styrsystem i bakterien Zymomonas mobilis.
Målet är att få bakterien att omvandla restprodukter från skogs- och jordbruk till biobränsle så effektivt som möjligt. Därefter ska processen finslipas och skalas upp i bioreaktorer. Om tekniken fungerar även i större skala kan CHIME-Z bana väg för effektivare och mer hållbar produktion av biobränslen och andra ämnen med hjälp av mikroorganismer.
Forskare: Yaowen Wu och Harshit Malhotra, Kemiska institutionen
Beviljat belopp: 252 180 euro
NEUROVISTA följer virusets spår i hjärnan
Hjärnan är väl skyddad mot omvärlden – så väl att läkemedel ibland kan ha svårt att ta sig dit. NEUROVISTA ska undersöka vad som händer när herpesvirus infekterar hjärnan och om nanopartiklar kan hjälpa antivirala läkemedel att nå fram.
Herpesviruset HSV-1 kan orsaka hjärninflammation. Forskare undersöker även möjliga kopplingar till sjukdomar där nervceller gradvis skadas, som Alzheimers. Men att behandla infektioner i hjärnan är inte helt lätt. Ett problem är den så kallade blod-hjärnbarriären, som skyddar hjärnan från skadliga ämnen – men som samtidigt gör det svårt för läkemedel att tränga igenom i tillräcklig mängd.
Forskarna i NEUROVISTA kommer att använda avancerad mikroskopi för att avbilda hela hjärnan i 3D och se hur viruset sprider sig och var inflammation uppstår. De ska också utveckla nanopartiklar av albumin, ett protein som finns i blodplasma, och undersöka om partiklarna kan föra antivirala läkemedel till infekterade områden i hjärnan.
Nanopartiklarna ska testas i både cellmodeller och djurmodeller. Genom att kombinera virologi, neurovetenskap, läkemedelsutveckling och avancerad bildteknik hoppas NEUROVISTA ge ny kunskap om virusorsakad inflammation i hjärnan och lägga grunden för mer träffsäkra behandlingar.
Forskare: Stefanie Ahlgren Willekens och Mayra Alejandra Castañeda Cataña, Institutionen för klinisk mikrobiologi
Beviljat belopp: 236 340 euro
STAVE OFF undersöker bakteriernas klibbiga vapen
På sjukhus kan bakterien Enterococcus faecalis orsaka infektioner som är svåra att behandla. Den kan klamra sig fast i skadad vävnad, bygga skyddande biofilmer och hjälpa antibiotikaresistens att spridas mellan bakterier.
En viktig nyckel till bakteriens framgång är ett klibbigt protein på dess yta, PrgB, som fungerar som ett slags molekylärt kardborreband. Det gör att bakterien kan fästa vid mänsklig vävnad och bygga biofilm – ett skyddande lager där bakterier kan leva tillsammans. Proteinet bidrar också till att hålla ihop bakterier medan de utbyter resistensgener med varandra.
Men vad är det egentligen som kardborrebandet fäster i? STAVE OFF vill identifiera vilka molekyler i kroppen som PrgB binder till, mäta hur stark bindningen är och kartlägga hur molekylerna passar ihop.
Med den kunskapen hoppas forskarna kunna utveckla nya strategier för att bekämpa enterokocker och andra grampositiva bakterier – något som kan bli viktigt i kampen mot antibiotikaresistens.
Forskare: Ronnie Berntsson och Taylor Devlin, Institutionen för medicinsk kemi och biofysik
Beviljat belopp: 236 340 euro
WHISPER utforskar hur växter förmedlar information
Växter behöver känna av sin omgivning för att anpassa sin tillväxt. Väggarna som omger växtens celler ger stöd och stadga, men kan också bidra till att föra information vidare genom växten. WHISPER undersöker vad som händer när cellväggarna utsätts för små mekaniska krafter.
Cellväggarna bildar ett sammanhängande nätverk genom växtens vävnader. När deras struktur förändras kan det sätta i gång signaler som påverkar hur växten växer. Men hur små förändringar kan växten känna av? Och kan en mekanisk förändring i en cellvägg spridas genom nätverket och få växten att reagera längre bort?
För att hitta svar behöver forskarna kunna påverka cellväggarna på bestämda platser. Det är svårt med dagens metoder. Inom WHISPER ska de därför utveckla nya verktyg för att göra kontrollerade förändringar och följa växtens reaktioner. De ska också undersöka cellväggarnas mekaniska egenskaper och kemiska sammansättning.
Målet är att förstå hur mekaniska och kemiska signaler samverkar för att styra växters tillväxt. Resultaten kan ge en tydligare bild av cellväggarnas roll i att förmedla information och bidra med nya metoder för både grundläggande och tillämpad växtforskning.
Forskare: Laura Bacete Cano och Bastien Dauphin, Institutionen för fysiologisk botanik
Beviljat belopp: 236 340 euro
ForskarFredag låter forskning möta människor över hela Sverige
Hur går forskning egentligen till? Och vad har den med vår vardag att göra? Under Forskarfredag får människor i hela Sverige möta forskare, prova experiment och upptäcka vetenskap på nära håll. Umeå universitet och Curiosum deltar i den nationella satsningen som får EU-stöd för aktiviteter under 2026 och 2027.
Forskarfredag är Sveriges mest spridda vetenskapsfestival och arrangeras i 28 svenska städer, med allt från experiment och debatter till shower och vetenskapscaféer. Festivalen samordnas nationellt av föreningen Vetenskap & Allmänhet, med lokala arrangörer runt om i landet.
En särskilt viktig målgrupp är barn och unga mellan 6 och 19 år. Genom skolprogrammet ”Låna en forskare” får elever möjlighet att träffa forskare, fysiskt eller digitalt. En ny satsning, ”Forskaren kommer hem”, ska ge ytterligare 7 000 elever i landsbygdsområden tillfälle att möta forskare på plats.
Forskarfredag fyller 20 år 2026 och ingår samtidigt i det europeiska initiativet European Researchers’ Night. Under de två projektåren väntas satsningen engagera omkring 61 500 deltagare och 1 200 forskare i Sverige.
Forskare: Madelen Bodin, Curiosum
Beviljat belopp till Umeå universitet: 16 486 euro
Total projektbudget: 350 000 euro
RISE-UP BIO gör avancerad bioteknik tillgänglig för fler
Att ta fram nya lösningar inom bioteknik kan kräva avancerad utrustning och specialiserad kunskap som forskargrupper eller företag inte alltid har tillgång till. Därför ska RISE-UP BIO göra Europas forskningsinfrastrukturer inom bioteknik mer tillgängliga och enklare att använda.
I projektet samarbetar 24 organisationer från elva EU-länder och ett associerat land. Tillsammans erbjuder de över 700 olika tjänster, från att designa mikroorganismer till att analysera och utveckla biologiska processer.
Det kan till exempel handla om tillgång till specialiserad analysutrustning, att utveckla och testa en biologisk process eller undersöka hur den fungerar i större skala. Både akademiska forskare och företag kan söka tillgång till infrastrukturen, med möjlighet för små och medelstora företag att skydda sina immateriella rättigheter. Projektet ska också göra det enklare att kombinera tjänster från olika forskningsanläggningar.
Mer än hälften av projektets budget är tänkt att ge forskare och företag tillgång till tjänster vid de deltagande anläggningarna. RISE-UP BIO ska även göra det lättare att beskriva och dela forskningsdata på gemensamma sätt och erbjuda utbildning för både användare och personal.
Målet är att göra Europas biotekniska forskningsresurser mer sammanhängande och användbara – och på så sätt stärka utvecklingen inom bland annat energi, miljö, material, hälsa och livsmedel.
Forskare: Regina Kolzenburg, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap
Beviljat belopp till Umeå universitet: 12 544,25 euro
Total projektbudget: 5 001 422 euro
SHIELD undersöker vad föroreningar gör med hjärnan
Kan miljöföroreningar påverka våra hjärnor redan innan vi föds? SHIELD ska undersöka sambanden mellan föroreningar och hjärnhälsa under hela livet, från fosterstadiet till hög ålder.
Forskarna kopplar samman stora, långsiktiga befolkningsstudier från hela Europa med information om hjärnans funktion, kognitiva förmågor, genetik, livsstil och sociala förhållanden. Även tidigare och nuvarande exponering för olika miljöföroreningar ska kartläggas.
När i livet är hjärnan särskilt känslig för föroreningar, och vilken roll spelar våra gener och levnadsvillkor? Genom att jämföra uppgifter från olika livsskeden vill forskarna förstå hur faktorerna samspelar och hur risker kan byggas upp över tid. Det kan ge nya ledtrådar till sambanden mellan miljöföroreningar och tillstånd som adhd och demens.
Målet är att ta fram en europeisk färdplan för att skydda hjärnan, med rekommendationer som tar hänsyn till både ålder och jämlikhet. Förhoppningen är att kunskapen kan bidra till bättre miljö- och folkhälsoåtgärder och till att minska hälsoskillnader mellan olika grupper i samhället.
Forskare: Anna Oudin, Institutionen för epidemiologi och global hälsa
Beviljat belopp till Umeå universitet: 714 787,50 euro
Total projektbudget: 7 000 000 euro
Nordic PCPM Forum söker ledtrådar till rätt behandling vid prostatacancer
Vilken behandling har bäst chans att hjälpa en viss patient med prostatacancer? Svaret kan finnas bland tumörens molekyler. Nordic PCPM Forum söker biologiska kännetecken som kan hjälpa läkare att välja behandling och minska risken för onödiga biverkningar.
Forskarna kombinerar information om gener, genaktivitet och ämnen som bildas i cellernas ämnesomsättning. Tillsammans kan dessa uppgifter ge ledtrådar till hur en tumör fungerar och vilka behandlingar som kan ha bäst effekt. Sådana biologiska kännetecken kallas biomarkörer.
Projektet ska vidareutveckla och testa kombinationer av biomarkörer med hjälp av prover och information från patienter. Genom den svenska forskningsinfrastrukturen SPRINTR ska forskarna också undersöka hur resultaten kan komma till användning i vården.
Umeå universitet leder samarbetet mellan sju partner i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Här möts forskare, tekniska experter och patientrepresentanter. Tillsammans undersöker de även patienternas perspektiv, hälsoekonomiska frågor och vad som krävs för att införa nya arbetssätt i vården.
Målet är att fler patienter ska få en behandling anpassad efter just deras sjukdom, med bättre resultat och färre onödiga biverkningar.
Koordinator: Andreas Josefsson, Institutionen för diagnostik och intervention
Beviljat belopp till Umeå universitet: 245 520 euro
Total projektbudget: 1 603 720 euro
ASCLEPIUS utvecklar AI-assistenter för tryggare vård
Kan AI hjälpa patienter att få bättre stöd efter en sjukhusvistelse och samtidigt avlasta vårdpersonalen? ASCLEPIUS utvecklar digitala assistenter som ska följa patienters symtom, göra vårdens information lättare att förstå och förenkla dokumentationsarbetet.
En del av projektet handlar om dokumentationen under och efter en sjukhusvistelse. AI-assistenterna ska hjälpa vårdpersonalen att ta fram journalanteckningar och sammanfattningar inför utskrivning. Patienterna ska samtidigt få egna sammanfattningar på ett för dem begripligt språk, för att göra det lättare att förstå vilken vård de har fått och vilka råd de behöver följa hemma.
Väl hemma ska patienterna kunna prata med en digital assistent om sina symtom och hur de klarar vardagen. Informationen sammanställs så att vårdpersonalen kan följa deras utveckling. Målet är att upptäcka problem tidigt och minska risken för att patienterna behöver läggas in på sjukhus igen.
Umeå universitet bidrar med teori och verktyg för att AI-stödet ska fungera i samtalet mellan läkare och patient. Tekniken utvecklas tillsammans med vårdpersonal, patienter och samhällsvetenskapliga experter. Ett viktigt krav är att assistenterna kan förklara sina svar och visa när de är osäkra. Deras bedömningar ska också gå att granska i efterhand, och tydliga regler anger när vårdpersonal behöver ta över. Syftet är att stödja medicinska bedömningar, inte att ersätta dem.
Projektets 17 partner ska pröva lösningarna inom bland annat rehabilitering, intensivvård, neurologi och internmedicin. Målet är en flexibel plattform som kan fungera med olika journalsystem och anpassas efter sjukhusens behov, med höga krav på säkerhet och skydd för patienternas integritet.
Forskare: Frank Dignum, Institutionen för datavetenskap
Beviljat belopp till Umeå universitet: 900 017,50 euro
Total projektbudget: 19 994 911 euro
FAMCAREER undersöker föräldrars olika villkor i arbetslivet
Att få barn påverkar i regel mammors och pappors arbetsliv på olika sätt. Mammor gör oftare avbrott i karriären, går ner i arbetstid och får sämre löneutveckling. FAMCAREER undersöker hur skillnaderna uppstår, vad de betyder för familjens välbefinnande och hur de kan minska.
Forskarna följer hur föräldrar kombinerar arbete och omsorg om barnen över tid. De studerar också hur den ena förälderns beslut påverkar den andras möjligheter. Vilken roll spelar arbetsplatsen och tillgången till barnomsorg? Och hur skiljer sig förutsättningarna mellan familjer med olika bakgrund och livssituation?
Ojämlikheten i arbetslivet kan få följder för hela familjen – för ekonomin, hälsan, relationerna och barnens uppväxt. För att förstå hur skillnaderna växer fram och förändras genom livet kombinerar forskarna registerdata och enkätundersökningar med återkommande intervjuer med par. De undersöker även vad som styr arbetstagares och arbetsgivares beslut.
Projektet samlar nio partner som jämför förhållanden i olika länder. Här ingår att studera hur arbetsplatser och politiska beslut kan underlätta eller försvåra för föräldrar att förena arbete och familjeliv. Resultaten ska ligga till grund för ett interaktivt verktyg som utvecklas tillsammans med dem som berörs. Det ska hjälpa beslutsfattare och arbetsgivare att välja åtgärder som kan minska ojämlikheten och stärka familjers välbefinnande.
Forskare: Anna Baranowska-Rataj, Enheten för demografi och åldrandeforskning, och Emelie Hane-Weijman, Institutionen för geografi
Beviljat belopp till Umeå universitet: 354 841,55 euro
Total projektbudget: 3 399 843 euro
SEAIF öppnar dörren till superdatorer och AI-stöd i Sverige
AI utvecklas snabbt, men att träna avancerade AI-modeller kräver stora mängder data, datorkraft och kompetens som långt ifrån alla har. Sweden AI factory (SEAIF) vill erbjuda kostnadsfri tillgång till den här typen av resurser för forskare, företag och offentlig sektor i Sverige.
Projektet ska bygga upp en svensk AI-fabrik, där användare får tillgång till kraftfulla superdatorer anpassade för AI och experthjälp att komma vidare med sina idéer. Stödet kan handla om att formulera ett problem, förbereda rätt data, välja verktyg för att träna en modell eller identifiera behov av utbildning.
Tanken är att resurserna ska kunna användas inom många olika områden, från livsvetenskaper och materialforskning till autonoma system och datorspel. SEAIF ska samarbeta med EuroHPC-JU och andra europeiska AI-satsningar för att underlätta datadelning mellan länder och hjälpa användarna att följa relevanta EU-regler.
På så sätt vill SEAIF stärka Sveriges roll i den europeiska AI-utvecklingen.
Forskare: Paolo Bientinesi, Institutionen för datavetenskap
Beviljat belopp till Umeå universitet: 650 100 euro
Total projektbudget: 19 584 751 euro
DIVERSIFY4Future vill rusta vattenbruket för framtiden
Kan fisk och andra vattenlevande arter odlas tillsammans på sätt som tar bättre vara på resurserna? DIVERSIFY4Future undersöker hur fler arter och smartare odlingssystem kan minska resursslöseriet och bidra till en mer hållbar matproduktion.
Projektet studerar så kallat integrerat vattenbruk, där olika arter odlas tillsammans och kan dra nytta av varandras restprodukter. I odlingarna ingår fisk, kräftdjur och vattenväxter. Forskarna ska testa både etablerade och nya lågtrofiska arter – sådana som befinner sig längre ner i näringskedjan. Målet är att utveckla odlingssystem som använder resurser effektivare, minskar avfallet och är bättre rustade för ett förändrat klimat.
Men hållbar matproduktion handlar om mer än vad som händer i odlingarna. Projektet undersöker också ekonomi, lagstiftning, producenternas villkor och konsumenternas inställning till nya livsmedel.
Genom att förena biologiska, tekniska och samhälleliga perspektiv vill forskarna ta reda på vad som krävs för att fler arter ska kunna odlas hållbart och ta plats på såväl den europeiska marknaden som framtidens matbord.
Forskare: Olivier Keech, Institutionen för fysiologisk botanik
Beviljat belopp till Umeå universitet: 164 997,50 euro
Total projektbudget: 6 553 180 euro
CIRCUIT hjälper städer och industrier att ställa om tillsammans
Industrin är viktig för Europas ekonomi, men står också för stora utsläpp och en omfattande användning av energi och råvaror. CIRCUIT ska undersöka hur städer och industrier kan samarbeta för att minska klimatpåverkan och använda resurser smartare.
När en industrianläggning förändras påverkas inte bara själva fabriken. Energi, transporter, markanvändning, avfall och vatten hänger ihop med det omgivande samhället. CIRCUIT vill därför se hela området som ett sammanhängande system.
Projektet ska utveckla nya sätt för företag, kommuner och andra lokala aktörer att planera och fatta beslut tillsammans. Bland verktygen finns digitala tvillingar – virtuella modeller av verkliga system. Med hjälp av dem kan deltagarna pröva olika lösningar och undersöka hur de påverkar sådant som energianvändning, transporter och resursflöden. Hur skulle till exempel överskottsvärme från industrin kunna användas för hållbar odling i norr? Tanken är att ta vara på resurser som annars går till spillo.
Genom att kombinera digital teknik med forskning, utveckling och dialog mellan olika aktörer vill CIRCUIT göra det lättare att gå från klimatmål till konkreta åtgärder. Målet är lösningar som kan anpassas och användas på fler platser i Europa.
Forskare: Olivier Keech, Institutionen för fysiologisk botanik
Beviljat belopp till Umeå universitet: 259 781,25 euro
Total projektbudget: 9 337 856 euro
CareFabric vill stärka städers gröna omställning genom kultur
Hur kan kulturellt deltagande ge människor större möjlighet att påverka utvecklingen av området där de bor? CareFabric undersöker hur kultur, delaktighet och gemenskap kan bidra till både grönare och mer socialt hållbara stadsdelar.
För att en grön omställning ska få fäste behöver människor känna att de kan påverka förändringarna där de bor. CareFabric undersöker vilken roll kultur och gemensamt skapande kan spela i det arbetet.
I fyra europeiska pilotområden möts forskare, kommuner, kulturaktörer och invånare för att pröva idéer tillsammans. Områdena fungerar som urbana laboratorier, där projektet utforskar hur kulturella aktiviteter, mötesplatser och nya samarbeten kan stärka lokala relationer och engagemang.
CareFabric samlar 17 europeiska organisationer från forskning, offentlig sektor, kulturliv och civilsamhälle. Målet är att utveckla en modell som kan användas på fler platser och visa hur kulturellt deltagande kan bli en del av Europas gröna omställning – med fokus på hållbarhet, inkludering och attraktiva livsmiljöer, i linje med principerna i New European Bauhaus.
Forskare: Katrin Holmqvist-Sten, Arkitekthögskolan
Beviljat belopp till Umeå universitet: 156 250 euro
Total projektbudget: 2 999 939 euro
PROMETHEUS använder AI för mer träffsäker diagnostik
av prostatacancer
Prostatacancer kan utvecklas olika från person till person. Vissa tumörer är aggressiva och kan kräva snabb behandling, medan andra växer så långsamt att behandling kanske aldrig behövs. PROMETHEUS ska använda AI för att väga samman flera typer av information och hjälpa läkare att göra mer välgrundade bedömningar.
I dag behöver läkare tolka information från bland annat magnetkamerabilder, PET/CT-bilder, patientjournaler och uppföljning över tid. PROMETHEUS vill utveckla en AI-baserad modell som kan se samband mellan dessa olika informationskällor och använda dem för att bedöma risken för aggressiv prostatacancer.
Systemet ska kunna förklara sina bedömningar, samtidigt som läkaren behåller kontrollen över besluten. Forskarna ska också utveckla metoder för att skapa syntetiska MR-bilder – datorgenererade bilder som efterliknar dem från verkliga undersökningar. Det kan göra det lättare att dela bilddata för forskning och samtidigt skydda patienternas integritet.
Sex europeiska forskningsmiljöer, däribland Umeå universitet, bidrar med patientmaterial och specialistkunskap. Tillsammans omfattar underlaget mer än 20 000 patienter.
Målet är en mer träffsäker diagnostik som hjälper läkare att upptäcka aggressiv prostatacancer och minskar risken för överdiagnostik. Modellen ska även ge bättre underlag för att anpassa behandlingen till varje patient.
Forskare: Andreas Josefsson, Institutionen för diagnostik och intervention
Beviljat belopp till Umeå universitet: 352 745,85 euro
Total projektbudget: 3 979 618 euro
CARE hjälper idrottstränare att utveckla sina karriärer
Idrottstränare lägger ner sin själ i andras utveckling, men vad händer med deras egna karriärer? Arbetsvillkoren inom tränaryrket kan vara osäkra. Samtidigt är kvinnliga tränare fortfarande få, och avhoppen bland dem en stor utmaning.
Projektet CARE vill utveckla karriärvägledning särskilt anpassad för idrottstränare, i samarbete mellan Umeå universitet och idrottsorganisationer i Finland och Slovenien. Målet är att ta fram ny kunskap och konkreta rekommendationer för hur tränare kan utveckla sin kompetens, stärka sin ställning på arbetsmarknaden och skapa hållbara karriärer.
CARE strävar samtidigt efter att bredda vägarna in i tränaryrket och göra det lättare för människor med olika bakgrund att stanna kvar och utvecklas. Det internationella samarbetet ger deltagarna tillfälle att knyta kontakter och utbyta erfarenheter över landsgränserna.
Forskare: Taru Tervo och Apostolos Theos, Idrottshögskolan och Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering
Beviljat belopp till Umeå universitet: 10 984 euro
Total projektbudget: 60 000 euro