Bild: Mattias Pettersson
Bild: Mattias Pettersson
Forskningsprojekt Främre korsbandsskada i knät är vanligt. Skadan behandlas antingen med fysioterapi enbart eller i kombination med kirurgisk rekonstruktion, men man vet inte vilken behandling som är bäst för individen, särskilt på sikt. Oavsett behandling visar forskning att skadan kan leda till olika konsekvenser. Projektet rör rörelsekontroll efter korsbandsskada också i relation till hjärnans styrning.
Projektets mål är att utvärdera rörelsekontrollen hos korsbandsskadade och hur man kan mäta detta, dels med olika tester samt med detaljerad rörelseanalys i högteknologiska labb. Vi kan registrera rörelser, krafter och muskelaktivering och i kombination med hjärnavbildningsmetoder som elektroencefalografi och funktionell magnetavbildning (fMRI) i samarbete med Umeå Centre for Functional Brain Imaging, UFBI . Vi syftar också i nya samarbeten till att tolka rörelse- och hjärndata med hjälp av Artificiell Intelligens (AI) samt utveckla ny sensorteknik för registrering utanför labb.
Vetenskapsrådet,
Region Västerbotten (Spjutspetsmedel, ALF-medel) Centrum för Idrottsforskning
Kung Gustaf och Drottning Victorias stiftelse
Umeå universitet
Idrottshögskolan vid Umeå universitet
Bakgrund: Korsbandsskada i knät leder till kronisk instabilitet, artros, låg fysisk aktivitet, sämre livskvalitet samt stor risk för ny skada. Flera faktorer anses avgörande för ny skade-/artrosrisk; vilken rörelsekontroll man har, rädsla för ny skada, s.k., rörelserädsla och att hjärnans styrning av rörelser verkar försämrad efter skada. Det finns dock inget entydigt sätt att mäta knäfunktion och rörelsekontroll och inte heller evidens för bästa behandling. Rörelserädsla påverkar troligen rörelsekontrollen men kan idag inte heller mätas objektivt. Vi utvecklar nya tester och analyser för komplicerad rörelsekontroll, ledkänsla (positionsuppfattning), hjärnans påverkan och rörelserädsla.
Vår tvärvetenskapliga forskning utvärderar i olika delstudier: 1) knäfunktion över tid hos korsbandsskadade under rehabilitering i jämförelse med knäfriska; 2) skadans inverkan på ledkänsla och hjärnans processer; 3) rörelserädsla fysiologiskt och hur den påverkar rörelsekontroll och hjärnaktivitet hos knäskadade; 4) vilket uppmärksamhetsfokus (internt på egna kroppen, eller externt) som har bäst effekt på knäkontroll och hjärnan.
BildJonas Selling
Metoder: Vi har unik metodik att parallellt med avancerad rörelseanalys inklusive muskelaktivitet även registrera hjärnans aktivering med olika metoder. Rörelserädsla undersöks vid provokativa balanstester även med hjärtfrekvens m.m. Data analyseras med innovativa statistiska och AI metoder. Vi strävar därutöver efter individualiserad registrering och träning för korsbandsskadade via utveckling av artificiella intelligenta (AI) kroppsburna sensorer som möjliggör feedback på träning hemma t.ex.
Betydelse: Projektet genererar metoder för utvärdering av rörelsekontroll samt kunskap om hur den påverkas av kognition och hjärnans plasticitet, och bör bidra till mer riktad rehabilitering för återgång till idrott/fysisk aktivitet med minskad skaderisk. Slutmålet är klinisk individanpassad behandling efter skada, i enlighet med precisionsmedicin.
Link to Umeå centrum för funktionell hjärnavbildning
Publications
