Forskar på dialekter och ortnamn i det mångspråkiga Nordskandinavien, liksom olika språkliga landskap. Fokus ligger på de skandinaviska språken. Arbetar även med språkhistoria, t.ex. etymologi.
Lars-Erik Edlund, är professor i nordiska språk vid Umeå universitet sedan 1995 (visstidsförordnad 1993–95). Han är numera seniorprofessor.
Edlund har genom åren haft ett stort antal uppdrag vid institutionen, fakulteten och universitetet. Åren 1992–94 var han ledamot av regeringens forskningsberedning.
Edlunds huvudsakliga forskningsområden är namnforskning, dialektologi och språkhistoria. Framför allt har han intresserat sig för det nordskandinaviska området. Hans språkvetenskapliga forskning bedrivs i nära samverkan med historievetenskaperna.
Edlund har varit verksam i och lett flera tvärvetenskapliga projekt från 1980 och framåt. Han var initiativtagare och forskningsledare för projektet ”Nordsverige i språkgeografisk belysning – datamaskinell dialektgeografi” 1984–87, ett projekt som ”avknoppades” till en särskild enhet vid institutionen, ”Diabas” (numera under Humlab). Han ledde 1996–2006 det stora tvärvetenskapliga, av Riksbankens Jubileumsfond finansierade projektet ”Kulturgräns norr: Förändringsprocesser i tid och rum” som involverade åtskilliga ämnen från fyra fakulteter. Åren 2012–18 var han kopplad till ett vid Silvermuseet, Arjeplog, placerat projekt, ”Recalling the past: Cultural heritage, landscapes and identity processes in northern Fennoscandia”, lett av Ingela Bergman.
År 2013 och framåt har han lett ett par projekt som berör de nordskandinaviska områdena: ”Att benämna och berätta platsen: Hur folkligt platsskapande kan stärka samiska traditioner och identiteter” (2013–2016: Formas, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande) och infrastrukturprojektet ”’Den vetgirige Lappmarksprästen’: Digitalisering och transkribering av J. A. Nenséns uppteckningar från 1800-talet av de nordliga folkens liv och kultur” (2015–19; Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond).
Andra projekt han lett är (2000–06) ”Svensk etymologisk databas” och (2003–08) ”Vadstenaklostret som skrift- och handskriftsproducerande miljö” (båda Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond); det senare projektet involverade forskare från flera svenska och norska universitet.
Med stöd från Svenska Akademien och Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien (KVHAA) arbetar han nu (2025) också med uppbyggnaden av en Svensk etymologisk databas.
Sedan 2010 är han huvudredaktör för Kungl. Gustav Adolfs Akademiens Atlas över svensk folkkultur, 3, Kartor och texter om svenska dialekter och ortnamn. Detta arbete utges av trycket 2026.
Han var åren 1992–96 chefredaktör för fyrbandsverket Norrländsk uppslagsbok, som beskrev norra Sverige ur i ett brett kulturellt och historiskt perspektiv. År 2007 grundlade han tidskriften Journal of Northern Studies – utgiven av Kungl. Skytteanska samfundet och Umeå universitet– och var åren 2007–21 tidskriftens chefredaktör.
Edlund innehar och har innehaft en rad vetenskapliga uppdrag i vetenskapliga styrelser och tidskriftsredaktioner. Han var åren 2003–21 preses för Kungl. Skytteanska Samfundet och är sedan 2016 preses för Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur. Han är sedan 2024 ordförande för Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa (”Östersjöstiftelsen”), en av landets forskningsstiftelser.
Vidare är Edlund sedan 2000 ordförande i Johan Nordlander-sällskapet, en förening som han tillsammans med Roland Otterbjörk grundade 1979. Åren 1979–2000 var han sällskapets redaktör.
Ledamot av följande vetenskapliga akademier: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, Kungl. Gustav Adolfs akademien för svensk folkkultur och Kungl. Skytteanska samfundet. Dessutom ledamot i Svensk-Österbottniska Samfundet samt av Det Kongelige Norske Videnskabers Selskab och Agder Vitenskapsakademi.
Lars-Erik Edlund har genom åren erhållit priser från många vetenskapliga sammanslutningar, såsom Svenska Akademien, Vitterhetsakademien, Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur, vidare Uppsala universitets Umefond samt Umeå universitet.
Han har även av HM Konungen förlänats medaljen i 8:e storleken i Serafimerordens band ”för framstående insatser för svenskt universitetsliv” (2014), Kungl. Skytteanska Samfundets guldmedalj (2021), Umeå universitets förtjänstmedalj i guld (2022), i samband med kung Carl XVI Gustafs femtio år på tronen det s.k. jubileumsminnestecknet (2023) och Kungl. Gustav Adolfs Akademiens stora guldmedalj (2024). Tidigare har han uppmärksammats med Hazeliusmedaljen från Nordiska museet, Olof Högberg-plaketten från Norrlandsförbundet och en medalj i samband med Linnéjubileet.