Forskningsprojekt AI och robotar används allt mer i socialtjänsten för att möta en ökad efterfrågan på välfärdstjänster. Ett sex år långt forskningsprogram ska undersöka hur automatisering kan införas på bästa sätt, hur det påverkar personalen och brukarna samt ledarskapets betydelse.
Automatisering i form av robotar och AI introduceras i allt större utsträckning i socialtjänsten. Denna utveckling har genererat många frågor från både praktik och akademi, och vi vet idag väldigt lite om hur ny teknik implementeras på bästa sätt, eller vilka konsekvenser det får för personal och brukare. Syftet med föreliggande program är att studera implementering av automatisering i socialtjänsten ur ett organisatoriskt- och brukarperspektiv. Programmet avser att generera ny användbar kunskap om vad kommuner behöver ta hänsyn till när de implementerar välfärdsteknik i socialtjänsten.
På grund av den demografiska utvecklingen implementerar socialtjänsten i allt större utsträckning välfärdsteknologi som en strategi för att möta ökad efterfrågan på välfärdstjänster. Automatisering i form av robotar och AI introduceras för att genomföra arbetsuppgifter som tidigare gjorts av personal. Denna utveckling har genererat många frågor från både praktik och akademi, och vi vet idag väldigt lite om hur ny teknik implementeras på bästa sätt, eller vilka konsekvenser det får för personal och brukare. Syftet med föreliggande program är att studera implementering av automatisering i socialtjänsten ur ett organisatoriskt- och brukarperspektiv.
Programmet består av fyra delprojekt:
I delprojekt 1 undersöks förutsättningar och villkor för implementering av automatisering i socialtjänsten. Implementeringsprocessen studeras från tidig planeringsfas, via genomförande till vidmakthållande. Projektet kartlägger faktorer inom och utanför organisationen som påverkar implementeringens process och utfall. Projektet drar nytta av implementeringsvetenskapliga teorier och har en mixad metodansats.
I delprojekt 2 undersöks hur arbetsmiljön och ledarskap påverkas av implementering av automatisering samt hur detta relaterar till medarbetares hälsa, motivation och prestation. I projektet används en kvasiexperimentell ansats där data samlas bland medarbetare i socialtjänsten före och efter en implementering av automatisering.
I det tredje delprojektet utforskas hur brukare upplever automatiseringen inom socialtjänsten. Dels undersöks hur brukare uppfattar att socialtjänstens insatser påverkas av automatiseringen, men dels även på vilket sätt och i vilken utsträckning brukare kan medverka och ha inflytande på utformningen av automatiseringen.
Det fjärde delprojektet bygger på kunskap från de andra delprojekten och avser att utveckla och utvärdera strategier för att förbättra implementeringen av automatisering i socialtjänsten, så som att proaktivt utforma arbetsroller, utbildning och utveckling och anpassning av teknologi.
