Professor med fokus på hållbar byggd miljö och direktör för Intelligent Human-Buildings Interactions lab (IHBI)
https://ihbilab.org/
Forskningen i min grupp vid Intelligent Human–Buildings Interaction (IHBI) Lab är inriktad på två områden: rättvisa och inkludering i energiomställningen samt interaktion mellan människa och byggnad vid klimatextremer.
1. Rättvisa och inkludering i energiomställningen
Vi undersöker hur hushållens behov, resurser och vardagliga begränsningar formar hur de reagerar på energipolitiska styrmedel och incitament för efterfrågeflexibilitet. Vi fokuserar särskilt på äldre hushåll och hushåll med låga inkomster. IHBI:s immersiva virtuella miljö och fysiska klimatkammare gör det möjligt för deltagarna att justera uppvärmningen och användningen av hushållsapparater utifrån effekttariffer och dynamisk prissättning. Samtidigt upplever de själva de termiska konsekvenserna av sina beslut. Experiment och intervjuer ligger till grund för hushållsprofiler, som utökas med hjälp av stora språkmodeller (LLM) och integreras i agentbaserade modeller. Modellerna används för att analysera anpassning samt fördelningen av kostnader och nyttor mellan hushåll i olika policyscenarier. Angreppssättet kopplar samman beslut och begränsningar på individnivå med konsekvenser på samhällsnivå. Därigenom ger det underlag för hur energipolitik och incitament för efterfrågeflexibilitet kan utformas så att de beaktar hushållens skiftande förutsättningar, värnar komfort, hälsa och överkomliga energikostnader samt främjar en rättvis och inkluderande energiomställning.
Inriktningen finansieras av Energimyndigheten genom projektet ”Rättvisa och inkludering i energiomställningen: Hushållens anpassning till Sveriges nya effekttariff” (P2025-04307). Den finansieras även av Familjen Kamprads stiftelse genom projektet ”Egenmakt för äldre hushåll i energiomställningen: Att värna komfort, hälsa och överkomliga kostnader med effekttariffer”.
2. Interaktion mellan människa och byggnad vid klimatextremer
Vi undersöker hur byggnadstekniska egenskaper i samspel med individuella skillnader hos de boende formar sårbarhet och resiliens vid värmeböljor, särskilt i bostadsbeståndet i kalla, nordliga klimat. Vi synkroniserar mätdata från elektroencefalografi (EEG) och bärbara fysiologiska sensorer med beteendeobservationer och subjektiva skattningar. I kontrollerade experiment med upprepade mätningar jämförs samma deltagare under tre betingelser: termiskt neutral miljö, värmeexponering och anpassning. Försöksdesignen möjliggör kausal analys av hur höga inomhustemperaturer och åtgärder för att motverka dem påverkar termisk komfort, fysiologisk belastning och psykiskt välbefinnande. Målet är att fastställa vilka åtgärder som fungerar, för vem och under vilka omständigheter. Därmed vill vi ta fram ett kunskapsunderlag för klimatanpassning som skyddar hälsan och stöder äldres möjligheter att åldras i det egna hemmet.
Inriktningen bedrivs inom ramen för Formasprojektet ”Att åldras hemma under värmeböljor i norra Sverige: Att skydda det psykiska välbefinnandet genom evidensbaserad anpassning av inomhusklimatet” (2026-01293). Det experimentella angreppssättet bygger vidare på Formasprojektet ”Intelligent Human-Buildings Interactions Lab: Identifiera, kvantifiera och vägleda mot energibesparande beteende på universitetscampus” (2022-01475). Det projektet studerar samspelet mellan byggnadsrelaterade interventioner, brukarbeteende och energianvändning.
