"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Hjärthälsa
Publicerad: 2026-08-31

Värt att veta om: Hjärthälsa

REPORTAGE Hjärtat arbetar dygnet runt, året om, genom hela livet. Hjärtat är kroppens viktigaste muskel, men hur håller vi det friskt? Inför Internationella hjärtdagen ställde vi frågor till våra forskare om vad som påverkar hjärthälsan och vilka vanor som kan göra skillnad.

Hjärt-kärlsjukdomar är idag en av våra vanligaste folksjukdomar. Genom att lära oss mer om hjärtat och de faktorer som påverkar hjärthälsan kan vi också bli bättre på att förebygga sjukdom och bygga ett starkare hjärta. Vad kan vi själva göra för att stärka vår hjärthälsa? Stefan Söderberg, professor i internmedicin och överläkare i kardiologi, och Viktor Oskarsson, specialistläkare i internmedicin och forskare vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin reder ut de vanligast och viktigaste frågorna kring hjärthälsa. 

Vad är det vanligaste missförståndet om hjärtat och hjärthälsa?
Att blodtryck och kolesterol inte är viktigt för hjärthälsan, och att kolesterolsänkande medicin till och med kan vara farligt.

På populationsnivå kan ett lägre blodtryck och lägre nivåer av det ”onda” kolesterolet få stor betydelse. Ett 20 mmHg lägre systoliskt blodtryck är kopplat till drygt 30 procents lägre risk för hjärtinfarkt och stroke, medan en enhet lägre ont eller skadligt kolesterol är förknippad med cirka 20 procents lägre risk.

Vilka vanor i vardagen har störst betydelse för att hålla hjärtat friskt genom livet?
Att äta sunt, till exemepel en medelhavsdiet och att inte röka. Det är också viktigt med fysisk aktivitet, där fokuset inte ligger på hur mycket man rör sig, utan huvudsaken är att man är aktiv. 

Finns det tidiga varningstecken på hjärt-kärlsjukdom som många inte känner till?
Det viktigaste varningstecknet kommer alltid att vara bröstsmärta vid ansträngning. Andra varningstecken kan vara just högt blodtryck och högt kolesterol. Det är viktigt att kolla upp det genom att gå på hälsoundersökningar som till exempel MONICA-studien och Västerbottensprojektet.

En rekommendation är att alla hushåll som har någon som är över 40 år investerar i en blodtrycksmätare. Sedan är det viktigt att hålla koll på sitt BMI, eftersom ett för högt BMI och framförallt fetma kan leda till hjärt- och kärlsjukdom. 

Hur ser forskningen vid Umeå universitet ut och vad är på gång hos oss?
Vi har mycket stark epidemiologisk forskning om förekomst och orsak till hjärtkärlsjukdom, tack vare de stora befolkningsstudierna. MONICA med Silver-MONICA, Västerbottensprojektet (VIP) med VIPVIZA, SCAPIS och fler internationella samarbeten med data från just dessa studier. Vi har också framstående Amyloidosforskning, som många känner till som "Skellefteåsjukan". Vi forskar även om ärftliga hjärtsjukdomar, samt hjärtmuskelinflammation (myokardit).

Om du fick ge ett enda råd för ett starkare hjärta, vilket skulle det vara?
Börja inte röka! Och om du redan röker är det aldrig för sent att sluta!

Ikoner som visar aspekter av livsstilsval, såsom sömn, kost och fysisk aktivetet.

Checklista för god hjärthälsa

1. BRA MATVANOR
En bra kost är varierad och kommer från vegetabiliska, fiberrika och näringstäta livsmedel. Till exempel grönsaker, baljväxter, frukt, nötter, fisk, vegetabiliska oljor och mat med fullkorn. Genom att äta lagom mycket och varierat är det lättare att få i sig det kroppen behöver samtidigt som risken att få i sig skadliga ämnen minskar.

2. VAR AKTIV
Som vuxen bör du sikta på 2,5 timmes medelintensiv eller 75 minuters intensiv fysisk aktivitet per vecka.

3. RÖK INTE
Användning av inhalerade nikotinprodukter, inklusive traditionella cigaretter och e-cigaretter/”vaping”, är den främsta orsaken till död som går att förebygga i USA.

4. SOV HÄLSOSAMT
De flesta vuxna behöver 7-9 timmars sömn varje natt. Barn behöver mer. En tillräcklig sömn främjar tillfrisknande från sjukdomar, är positivt för hjärnans funktioner och minskar risken för kroniska sjukdomar.

5. HA KOLL PÅ VIKTEN
Att uppnå och bibehålla en hälsosam vikt har många hälsofördelar. BMI är ett användbart mått.

6. KONTROLLERA KOLESTEROLET
Höga nivåer av LDL, det ”onda” kolesterolet, kan leda till åderförkalkning och hjärtsjukdomar.

7. TÄNK PÅ BLODSOCKRET
Det mesta av den mat vi äter omvandlas till glukos (socker) som våra kroppar använder som energi. Med tiden kan höga nivåer av blodsocker dock skada hjärta, njurar, ögon och nerver.

8. HANTERA DITT BLODTRYCK
Genom att hålla blodtrycket på en normal nivå kan du hålla dig frisk längre.

Källa: Hjärt- och lungfonden, samt American Heart Association

Kontakt

Viktor Oskarsson
Övrig/annan befattning
E-post
E-post

Några av de projekt som pågår

Blodfetter (lysofosfolipider och ceramider) som biomarkörer för aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom
Forskningsområde: Klinisk medicin, Medicinsk teknik
Tid 1 april 2026 till 31 augusti 2031
Typ av projekt Doktorandprojekt
Riskmarkörer för framtida hjärt- kärl- och lungsjukdom.

Ett projekt i pre-SCAPIS

Tid 15 juni 2022 till 31 december 2030
Typ av projekt Doktorandprojekt
Covid-19 och hjärtat
Tid 3 maj 2018
Typ av projekt Forskningsprojekt
Dissektion av ärftliga torakala aortasjukdomar (HTAD)
Tid 1 januari 2017
Typ av projekt Forskningsprojekt
Hjärtamyloidos och hjärtsvikt. Förbättrad diagnostik och optimerad behandling
Forskningsområde: Klinisk medicin
Tid 1 januari 2016
Typ av projekt Forskningsprojekt
VIPVIZA
Tid 29 april 2013 till 31 december 2027
Typ av projekt Forskningsprojekt
Hjärtats hemodynamik vid pulmonell hypertension i vila och under stress
Forskningsområde: Klinisk medicin
Tid 1 januari 2007
Typ av projekt Doktorandprojekt
MONICA-studien
Tid 1 januari 1985
Typ av projekt Forskningsprojekt