"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.

Umeå Science Education Research (UmSER)

UmSER är en forskningsmiljö med ett öppet och kollegialt klimat där det är lätt att samarbeta och att ge och ta konstruktiv kritik. Detta ger ett bra stöd för att bedriva forskning av hög kvalitet och produktivitet - vilket återspeglas i de drygt 20 avhandlingar som hittills producerats i miljön sedan 2004. Forskningen inkluderar flera olika typer av teoretiska och metodologiska forskningsansatser och bedrivs ofta i nära samarbete med skolor, förskolor och andra universitet.

Forskningen syftar till att öka kunskaperna om undervisning och lärande i naturvetenskap, teknik och ingenjörsvetenskap (Science, Technology, and Engineering; STE). Vi undersöker vilken betydelse undervisningsformer, ämnesinnehåll, kontext, genus och identitet samt känslor, motivation och attityder har för lärande. Forskningen gäller elever, studenter och lärare och innefattar allt från förskola till högre utbildning. Forskningen är ofta praktiknära och angelägen för lärare, elever och studenter. Forskningsledare är professor Christina Ottander och professor Mikael Winberg. Inom ramen för UmSERs seminarieserie diskuteras teoretiska, metodologiska och praktikrelaterade frågor. Det finns även en tematisk seminariegrupp . med fokus på identitets- och maktperspektiv på NTI-utbildning som leds av docent Maria Berge.

Inriktningar

Forskningen bedrivs huvudsakligen inom fem inriktningar som sammanfattas nedan. För mer information om de olika inriktningarna, se de olika kontaktpersonernas websidor. Information om projekt som nuvarande postdoktorer och forskarstuderande arbetar med, se deras personliga websidor (länkar nedan).

Betydelsen av motivation och emotioner för undervisning och lärande i STE

Motivation och känslor är centrala i alla undervisnings- och inlärningsprocesser. Inom vår forskning om motivation studerar vi sambanden mellan olika typer av motivation och studenternas ämneskunskaper, inlärningsbeteende och känslor (ur ett utbildningspsykologiskt perspektiv). Vi är också intresserade av hur elevernas motivation förändras över tid, skillnader mellan olika grupper av elever, och vilken roll undervisningen har för att forma elevernas motivation. Förhållandet mellan studenternas motivation och deras syn på kunskap och lärande (epistemiska föreställningar) är ett forskningsområde som vi skulle vilja utveckla. I vår forskning om känslor studerar vi hur studenter och lärare uttrycker och förhandlar om emotioner i STE-utbildning. Vi är särskilt intresserade av de emotioner studenterna uttrycker när de konfronteras med epistemiska utmaningar (t.ex. osäkerhet, tvetydighet) inom miljö- och hållbarhetsutbildning – och av hur lärare kan använda emotionell stöttning för att förbättra lärandet.

Kontaktpersoner:
Motivation: Mikael Winberg, Eva Knekta, Anders Hofverberg
Emotioner: Johanna Lönngren, Maria Berge, Mikael Winberg, Christina Ottander

Identitets- och maktperspektiv på STE-utbildning

Vilka normer finns i klassrummet? Vem känner sig välkommen och vem gör det inte? Vi bedriver forskning med identitets- och maktperspektiv i naturvenskap-, teknik- och ingenjörsutbildning. Det kan till exempel handla om genus-, klass- eller etnicitetfrågor. Vi fokuserar på vilka normer och diskurser som blir synliga i olika undervisningssituationer och vad dessa innebär för vårt lärande. En bättre förståelse för maktfrågor i naturvenskap-, teknik- och ingenjörsutbildning behövs för att säkerställa en god undervisning, vilket är ett centralt mål för skola så väl som för högskoleutbildning.

Kontaktpersoner
Maria Berge, Johanna Lönngren.

Miljö- och hållbarhetsutbildning i STE

Det finns ett stort behov av forskning kring hur hållbarhetsperspektiv kan integreras i utbildning på alla nivåer. Vår forskning fokuserar främst på undervisning och lärande i STE som syftar till att stötta elever och studenter i att utveckla handlingsförmåga att hantera komplexa hållbarhetsproblem (wicked problems), samhällsproblem med naturvetenskapligt innehåll (SNI) samt osäkerhet och värdekonflikter mellan intressenter. Vi undersöker även medborgarbildning och känslors roll i miljö- och hållbarhetsutbildning (se ovan).

Kontaktpersoner
Johanna Lönngren, Eva Knekta, Christina Ottander, Annika Manni, Mikael Winberg

Naturvetenskap i förskola och grundskolans årskurs 1–6  

Forskningen behandlar hur undervisningskulturer, arbetsformer och den fysiska miljön i olika skolformer samspelar och påverkar lärande i naturvetenskap i förskolan och grundskolans årskurs 1–6, samt hur man kan nå kontinuitet i övergångar mellan olika skolformer. Det kan till exempel handla om hur och varför ritande kan bidra till undervisning och lärande i naturvetenskap i lågstadiet eller utomhuspedagogik vid stora förskolor.

Kontaktpersoner
Sofie Areljung, Christina Ottander, Annika Manni

Undervisningens betydelse för lärande i STE

Vår forskning inom detta område handlar om att studera hur olika sätt att undervisa påverkar elevers och studenters lärande i NTI. Våra forskningsprojekt är ofta designbaserade och utgår från samarbeten mellan lärare och forskare – med ett tydligt mål att utveckla förbättrade undervisningsformer. Våra projekt handlar till exempel om hur komplext innehåll i kemiundervisning kan visualiseras med hjälp av digitala verktyg som Virtual Reality (VR). Vi studerar också hur ämneskunskaper och undersökande arbete kan läras genom autentiska samhällsfrågor eller sättas i vardagliga sammanhang (kontexter) som uppfattas intressanta och relevanta för elever och studenter. Även studier av lärares arbete och deras utveckling av didaktiska strategier pågår.

Kontaktpersoner
Karolina Broman, Johanna Lönngren, Christina Ottander, Eva Knekta, Anders Hofverberg, Sofie Areljung, Mikael Winberg

Nationella och internationella samarbeten

UmSER bjuder regelbundet in nationella och internationella forskare för att utbyta idéer och erfarenheter. Nationellt samarbetar vi med Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, Högskolan Dalarna, Karlstads universitet, Stockholms universitet, Uppsala universitet och Linnéuniversitetet. Vi har också goda kontakter med flera europeiska institutioner, till exempel Aalborgs universitet, NTNU (Norge), Åbo Akademi i Vasa, och genom deltagande i projekt inom Horizon 2020 och European Society for Engineering Education (SEFI). Utanför Europa samarbetar vi med enskilda forskare och institutioner i USA, Kanada, Sydafrika, Australien och Malaysia, till exempel inom ramen för nätverket Emotions in Engineering Education Network. Vi är alltid intresserade av att utforska nya möjligheter till samarbete. Tveka inte att höra av dig till någon av oss!

Forskare inom UmSER (på NMD)

Maria Berge
Universitetslektor
E-post
E-post
Telefon
090-786 59 85
Madelen Bodin
Universitetslektor
E-post
E-post
Telefon
090-786 96 18
Karolina Broman
Universitetslektor
E-post
E-post
Telefon
090-786 95 81
Jenny Hellgren
Universitetslektor
E-post
E-post
Telefon
090-786 95 92
Anders Hofverberg
Biträdande universitetslektor
E-post
E-post
Telefon
090-786 79 17
Eva Knekta
Universitetslektor
E-post
E-post
Telefon
090-786 67 26
Anna Loden
Doktorand
E-post
E-post
Johanna Lönngren
Universitetslektor, övrig/annan befattning
E-post
E-post
Telefon
090-786 97 69
Helena Näs
Universitetslektor
E-post
E-post
Telefon
090-786 95 58
Katarina Ottander
Övrig/annan befattning
E-post
E-post
Oleg Popov
Universitetslektor
E-post
E-post
Telefon
090-786 64 63
Markus Stoor
Doktorand
E-post
E-post
Telefon
090-786 62 60
Lina Varg
Projektassistent
E-post
E-post
Telefon
090-786 59 00
Stefan Westin
Doktorand
E-post
E-post
Mikael Winberg
Professor
E-post
E-post
Telefon
090-786 69 73

På andra institutioner

Sofie Areljung
Universitetslektor
E-post
E-post
Telefon
090-786 56 18
Annika Manni
Universitetslektor
E-post
E-post
Telefon
090-786 80 51
Sune Pettersson
Universitetslektor
E-post
E-post
Telefon
090-786 63 40
Peter Vinnervik
Universitetslektor
E-post
E-post
Telefon
090-786 60 48
Senast uppdaterad: 2024-02-09