Jag forskar om klimatförändringar och hälsa; klimatanpassning, -kommunikation och policyutveckling, samt om tobaksprevention.
Jag är professor i folkhälsovetenskap med inriktningen klimatförändring och hälsa. Mina huvudintressen är klimatanpassning, folkhälsointerventioner, hälsokommunikation och jag arbetar för att tillgängliggöra forskningsbaserad kunskap i samhället.
Jag leder projekt i låg-, medel och höginkomstländer. Ett par exempel på mina externt finansierade projekt är “Household Preferences on Lifestyles Transformation for Emission Reduction in Low Carbon Societies” (WP-ledare) och “Dengue risk communication in a local Indonesian community – understanding knowledge, attitudes and practice to improve action” (PI). Jag var integrerande redaktör för hälsa i Lancet Commission “Health and climate change: policy responses to protect public health” som publicerades 2015. Jag är co-lead i arbetsgruppen om anpassningsplanering och resiliens i "Lancet Countdown: Tracking Progress on Health and climate change". Det är ett internationellt multidisciplinärt forskningssamarbete som löper fram till 2030 som uppföljning på 2015 års Lancet Commission (lancetcountdown.org). I december 2019 erhöll jag strategiska forskningsmedel från Medicinska fakulteten vid Umeå universitet för ett treårigt projekt kallat ”Mitigating Climate change through communicating health benefits and risks – tailored and timely messages to lower household consumption.” Jag var medlem i EASACs (European Academies Science Advisory Council) arbetsgrupp för klimatförändringar och hälsa som publicerade en rapport 2019 som fokuserade på risker i Europa, nu och i framtiden samt på möjligheter till anpassnings- och omställningsåtgärder. Nu är jag medlem i en andra arbetsgrupp i EASAC med arbetsnamnet ”Decarbonisation of buildings”.
Ett annat forskningsintresse är tobak och tobaksförebyggande åtgärder med ungdomar som målgrupp med mer än 20 års erfarenhet. I min doktorsavhandling i epidemiologi och folkhälsovetenskap studerade jag hur tobaksbruk kan förebyggas bland ungdomar. Jag var ledamot i ett råd för den svenska regeringen för alkohol-, narkotika-, doping- och tobakspolitiken 2008-2017. Tillsammans med forskare från Uppsala/Wayne State University studerade jag användning av vattenpipa hos ungdomar "An evidence-based intervention study to prevent water pipe use in school going adolescents". För närvarande leder jag ett forskningsprojekt med forskare på vår enhet och i samverkan med forskare vid KI där vi utvärderar en metod för att förhindra att ungdomar börjar röka finansierad av Folkhälsomyndigheten med en RCT-studie kombinerad med en observationsstudie och en hälsoekonomisk utvärdering.
I slutet av 2017 tilldelades jag ett fellowship med ett individuellt ledarskapsprogram inom global hälsa av SIGHT (Swedish Institute for Global Health Transformation) vid Kungliga Vetenskapsakademien (sight.nu).
Läs mer om min forskning i reportaget "Stigande temperaturer ökar ohälsan" (Från magasinet Tänk nr 1, 2019).
Professor Maria Nilsson är ordförande för forskningssamarbetet Lancet Countdown i Europa.
"Ambitionerna måste höjas". Det budskapet ger Maria Nilsson angående klimatkonferensen COP25 i Madrid.
Barnen kommer att drabbas särskilt hårt om inte klimatförändringarna begränsas visar ny rapport.
Debattartikel i Expressen 2022-07-03
Debattartikel i Aftonbladet 2022-08-26