Bild: Elin Berge
I Umeå finns en lång tradition av forskning inom antimikrobiell resistens, bland annat grundvetenskaplig forskning som syftar till att förstå mikroorganismers virulensmekanismer och interaktionen mellan värd och mikroorganismer. Här bedrivs även mer tillämpad forskning som söker nya lösningar för att bekämpa problemet, till exempel genom utveckling av nya molekyler som är effektiva mot resistenta bakterier, virus, svampar och parasiter.
Antimikrobiell resistens är ett globalt folkhälsoproblem som ökar med oroväckande hastighet. Idag dör årligen omkring 700 000 människor världen över på grund av infektioner som orsakas av antibiotikaresistenta bakterier. Om inget görs riskerar 10 miljoner människor att dö av infektioner orsakade av resistenta mikroorganismer år 2050.
Dagens sjukvård är helt beroende av effektiva antimikrobiella medel, till exempel i samband med cancerbehandling, operationer och transplantationer, och om inte utvecklingen bromsas riskerar tidigare ofarliga infektioner eller enkla kirurgiska ingrepp att i framtiden få dödlig utgång.
Felipe Cava jagar kunskap som leder till ökade möjligheter att bekämpa infektionssjukdomar.
Det nya coronaviruset Sars-coronavirus 2 som inte anpassat sig till människor, är fortfarande ganska farligt.
Kan infektionshämmare påverka listeriabakteriens förmåga att orsaka sjukdom?
Modern sjukvård förutsätter effektiva antibiotika. Vad händer då om antibiotika inte längre biter?
Professor Fredrik Almqvist, kemi, föreläser på Vetenskapslunch 6 oktober 2016.