I sin årliga öppna utlysning har Formas beviljat medel till 9 projekt från Umeå universitet.
Med arvsmassan hos träd kartlagda kan man studera initiering av adventivrötter ur ett evolutionärt perspektiv.
Genen SLI1 skyddar backtrav och får bladlöss att spotta 20 gånger innan de tar upp sockersaft från växten.
Vikash Kumar och Jay Prakash Maurya tilldelas Ramalingaswami repatrieringsbidrag från den indiska staten.
Boken beskriver hur 60 forskare var som barn och vad som gjorde dem intresserade av forskning.
Yan Ji har studerat utvecklingen av backtravs kloroplaster, platserna i växtcellen där fotosyntesen äger rum.
Den vintergröna vackra julgranen är också vår ekonomiskt viktigaste växt och därför ständigt beforskad.
Studie i Nature Communication visar att fotosyntesapparaten kopplas på ett särskilt sätt i tallbarr vintertid.
Bernadette Sztojka har identifierat tre nya regulatorer involverade i denna process.
Lill Eilertsen och Lena Lassinantti tilldelades pris för bästa doktorandpresentation för sina videopitchar.
Professor Stefan Jansson berättar varför blad byter färg och faller av på hösten, medan barren sitter kvar.
Bastian Schiffthaler har förbättrat genominformationen från europeisk asp och utvecklat bioinformatikverktyg.
Jean Claude Nzayisenga validerar metod för analys av lipid-, kolhydrat- och proteininnehåll i mikroalger.
Den genmodifierade hybridaspen ger ved med högre energiutbyte visar forskare vid UPSC.
Chanaka Mannapperuma har tagit fram användarvänliga bioinformatikverktyg för växtbiologer.
Professor Åsa Strand ska tillämpa genetiska modifieringstekniker för att öka produktiviteten hos grödor.
Jordbruksverket bedömer att cybrider ej är genetiskt modifierade. Man behöver inte tillstånd för fältförsök.
Ett forskarteam på UPSC visar att död av vissa celler i roten är viktig för att sidorötter ska växa.
Äntligen börjar tulpansäsongen i samband med att vi firar tulpanens dag – en blomfest som varar till påsk.
Abdellah Lakehal har studerat hur initieringen av adventivrötter regleras på molekylnivå.
UPSC-forskarna visar ett cellväggsmodifierande enzyms roll för försvaret mot bladlus.
I ett öppet brev till EU-parlamentariker och regeringen uppmanar forskare till ändring av EU:s GMO-lagar.
Professor Markus Schmid, är ny Wallenberg Scholar och får 18 miljoner över 5 år i anslag för fri forskning.
Lotta Vikström och Markus Schmid tilldelas 18 miljoner vardera av Wallenbergstiftelserna för fri forskning.
Med systembiologiska metoder har Barbara Terebieniec identifierat gener som kontrollerar bladform i asp.
Den skandinaviska växtforskarorganisationen SPSS prisar tre framstående forskare från UPSC.
Senior professor Marianne Sommarin tilldelas Umeå universitets förtjänstmedalj 2019.
Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse satsar 280 Mkr på skoglig forskning vid SLU och Umeå universitet.
Bernard Wessels visar att träd som inte upplever etylensignaler har problem att lyfta sig uppåt.
Professor Åsa Strand har valts till ledamot i ämnesrådet för natur- och teknikvetenskap.
Klimatförändringar inverkar på granens vitalitet och även svampar och bakterier som lever i symbios med träd.
En internationell grupp forskare har kartlagt alla gener hos trädet asp, ett projekt som tagit närmare tio år.
Under aspens vandring norrut har den anpassat lövfällning och invintring till dagslängdsrytm och klimat.
Vetenskapsrådet beviljar medel till tolv forskningsprojekt inom naturvetenskap och teknikvetenskap.
Markus vill förstå hur de genetiska och molekylära nätverken reglerar blomningen i modellarten backtrav.
Huruvida genetiskt editerade växter, med nya metoder, ska klassas som GMO av Europeiska kommissionen.
Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse beviljar medel till Maria Fällman, Jan Karlsson och Markus Schmid.
Professor Markus Schmid leder ett projekt som ska ta reda på hur blomning regleras på cellnivå.
GMO står för genmodifierade organismer och är omdebatterat . Professor Stefan Jansson föreläser i ämnet.