Bättre identifiering av växtspecifika långa icke-kodande RNA möjliggör jämförelser över artgränser.
Tvärvetenskapliga postdocs inom "Excellence by Choice" delade erfarenheter och diskuterade karriärmöjligheter.
Universitetslektor Laura Bacete Cano är en av åtta nya ledamöter som valts in i Sveriges unga akademi.
Ett nytt projekt ska förvandla restavfall till foder och främja en lokal, cirkulär och miljövänlig ekonomi.
Swedish Metabolomics Centre hjälper FOI undersöka hur joniserande strålning skadar celler och vävnader
Studie visar att justering av trädens interna klockor kan hjälpa dem att hantera klimatförändringarna.
Ny avhandling fördjupar förståelsen av växters motståndskraft i kallt klimat.
Årliga KBC Stafetten gick av stapeln med färgglada slagskepp och konkurrens från SLU:s studenter
Umeåforskare utvecklade teknik som kan öppna upp pollen och studera pollencellen och dess komponenter.
Projektförslag kan lämnas in fram till den 19 maj, och en informationssession hålls den 12 februari
Med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har många forskares liv vänts upp och ned.
Nabila El Arbi kastade ljus över växters RNA-reglering med särskilt fokus på alternativ splitsning.
Julgranar sprider inte bara glädje utan klarar också av att överleva i oerhört hårda miljöer ute i skogen.
IceLab lanserar forskarskolan om stressresponsmodellering med fem nu tilllgängliga doktorandtjänster
IceLab vände nätverksvetenskapen inåt för att visualisera forskningsöverlappningar under sitt årsmöte.
Nya direktören, Jan Ellenberg, och styrelseordförande, Ylva Engström, var på ett heldagsbesök i Umeå.
Forskare och representanter från infrastrukturer och industri delade idéer och resultat under temat sensing.
10 miljoner euro ska bidra till ny kunskap om växters utveckling.
Camilla Canovi utvecklade en bioinformatisk arbetsflöde för att identifiera långa icke-kodande RNA i växter
Jordbruksverket bidrar till ett projekt för fisk- och räkproduktion i cirkulära vattenbrukssystem.
Doktoranden Johan Sjölander upptäckte att modifiering av den inre klockan i hybridasp kan öka tillväxten
Med hjälp av kryo-elektronmikroskop kan väteatomers och vattenmolekylers positioner i fotosyntesen avslöjas.
Kickoffen för Stress Response Modeling vid IceLab den 10-11 juni markerade en lovande start.
'EC' postdoc Adrien studerar sambandet mellan växtepidermal cellstruktur och mekanisk stress.
Scandinavian Plant Physiology Society belönar Stefan Jansson med SPPS pris
IceLab söker fakultet för ett excellenscenter för Stress Response Modellering.
De tre områdena är fakultetsövergripande och visar bredden och spetsen på forskningen vid Umeå universitet.
Växtforskaren Stefan Jansson har i decennier engagerat sig i debatten om genmodifierade grödor.
Forskning hjälper till att öka produktiviteten i jordbruket när vädret blir allt mer extremt.
'EC' Postdoc Dhruv Agraval har följt sin passion för mikrobiologi och life science under sin akademiska resa.
Vetenskapsrådet mångmiljonsatsar på nyskapande forskningsmiljöer – varav en i Umeå.
Barrträd förbrukar syre på våren genom att använda en ”primitiv” mekanism
Stefan Jansson uppmärksammas med Bo och Barbro Hammarströms pris.
Virus och annat spännande på populärvetenskapliga Pint of Science 22-24 maj. Umeå Postdoc Society arrangerar.
Som gruppledare har man tillgång till ett starkt nätverk inom life science och skräddarsydda aktiviteter.
Martí Quevedo kommer snart att påbörja sitt eget oberoende projekt om kromatinets struktur på CRAG i Barcelona
I fredags invigde dekaner den nya odlingsanläggningen vid Umeå Plant Science Centre.
KBC-dagarna 8-9 november blev en succé med nytt deltagarrekord!
Hjärnans avfallshantering, kollagring i sjöar och elevcentrerat lärande är några ämnen som ska studeras.
Alla 1 000 medarbetare på KBC vid Umeå universitet och SLU bjuds in till konferens 8-9 november.
En ny studie vid Umeå universitet avslöjar en ny mekanism för hur växter skyddar sig mot starkt solljus.
En ny studie vid UPSC synliggör detta kryptiska samspel med hjälp av modern molekylär teknik.
Med metoden har han testat kvävetillförsels påverkan på svampsamhällen.
Barrträd har utvecklat speciella mekanismer som förhindrar skador på fotosyntetiska maskineriet.
Lördag den 21 maj är en dag fylld nya kunskaper och olika aktiviteter kring växter och växtforskning.
International Human Frontier Science Program Organisation har tillkännagett de 65 unga forskare som valts ut.
Professor Stefan Jansson beviljas 28 miljoner kronor för projektet "Träd som växer bättre".
I sin årliga öppna utlysning har Formas beviljat medel till 9 projekt från Umeå universitet.
Med arvsmassan hos träd kartlagda kan man studera initiering av adventivrötter ur ett evolutionärt perspektiv.
Genen SLI1 skyddar backtrav och får bladlöss att spotta 20 gånger innan de tar upp sockersaft från växten.
Vikash Kumar och Jay Prakash Maurya tilldelas Ramalingaswami repatrieringsbidrag från den indiska staten.
Boken beskriver hur 60 forskare var som barn och vad som gjorde dem intresserade av forskning.
Yan Ji har studerat utvecklingen av backtravs kloroplaster, platserna i växtcellen där fotosyntesen äger rum.
Den vintergröna vackra julgranen är också vår ekonomiskt viktigaste växt och därför ständigt beforskad.
Studie i Nature Communication visar att fotosyntesapparaten kopplas på ett särskilt sätt i tallbarr vintertid.
Bernadette Sztojka har identifierat tre nya regulatorer involverade i denna process.
Lill Eilertsen och Lena Lassinantti tilldelades pris för bästa doktorandpresentation för sina videopitchar.
Professor Stefan Jansson berättar varför blad byter färg och faller av på hösten, medan barren sitter kvar.
Bastian Schiffthaler har förbättrat genominformationen från europeisk asp och utvecklat bioinformatikverktyg.
Jean Claude Nzayisenga validerar metod för analys av lipid-, kolhydrat- och proteininnehåll i mikroalger.
Den genmodifierade hybridaspen ger ved med högre energiutbyte visar forskare vid UPSC.
Chanaka Mannapperuma har tagit fram användarvänliga bioinformatikverktyg för växtbiologer.
Professor Åsa Strand ska tillämpa genetiska modifieringstekniker för att öka produktiviteten hos grödor.
Jordbruksverket bedömer att cybrider ej är genetiskt modifierade. Man behöver inte tillstånd för fältförsök.
Ett forskarteam på UPSC visar att död av vissa celler i roten är viktig för att sidorötter ska växa.
Äntligen börjar tulpansäsongen i samband med att vi firar tulpanens dag – en blomfest som varar till påsk.
Abdellah Lakehal har studerat hur initieringen av adventivrötter regleras på molekylnivå.
UPSC-forskarna visar ett cellväggsmodifierande enzyms roll för försvaret mot bladlus.
I ett öppet brev till EU-parlamentariker och regeringen uppmanar forskare till ändring av EU:s GMO-lagar.
Professor Markus Schmid, är ny Wallenberg Scholar och får 18 miljoner över 5 år i anslag för fri forskning.
Lotta Vikström och Markus Schmid tilldelas 18 miljoner vardera av Wallenbergstiftelserna för fri forskning.
Med systembiologiska metoder har Barbara Terebieniec identifierat gener som kontrollerar bladform i asp.
Den skandinaviska växtforskarorganisationen SPSS prisar tre framstående forskare från UPSC.
Senior professor Marianne Sommarin tilldelas Umeå universitets förtjänstmedalj 2019.
Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse satsar 280 Mkr på skoglig forskning vid SLU och Umeå universitet.
Bernard Wessels visar att träd som inte upplever etylensignaler har problem att lyfta sig uppåt.
Professor Åsa Strand har valts till ledamot i ämnesrådet för natur- och teknikvetenskap.
Klimatförändringar inverkar på granens vitalitet och även svampar och bakterier som lever i symbios med träd.
En internationell grupp forskare har kartlagt alla gener hos trädet asp, ett projekt som tagit närmare tio år.
Under aspens vandring norrut har den anpassat lövfällning och invintring till dagslängdsrytm och klimat.
GMO står för genmodifierade organismer och är omdebatterat . Professor Stefan Jansson föreläser i ämnet.
Professor Markus Schmid leder ett projekt som ska ta reda på hur blomning regleras på cellnivå.
Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse beviljar medel till Maria Fällman, Jan Karlsson och Markus Schmid.
Huruvida genetiskt editerade växter, med nya metoder, ska klassas som GMO av Europeiska kommissionen.
Markus vill förstå hur de genetiska och molekylära nätverken reglerar blomningen i modellarten backtrav.
Vetenskapsrådet beviljar medel till tolv forskningsprojekt inom naturvetenskap och teknikvetenskap.