Hälsovetenskap

Ta bort? Gränsdragningen är ofta flytande mellan specifika ämnen och utgår ofta från forskningens och problemformuleringarnas karaktär.

Vid Umeå universitet omfattar hälsovetenskap även ämnen som geriatrik och rehabiliteringsmedicin. Forskningen kan också ha fokus på vårdens personal, förlopp, evidensbaserad praxis, hälso- och sjukvårdsorganisation och angränsande forskningsområden. Hälsovetenskap har stark anknytning till humaniora och samhällskunskap.

Forskningen rör t.ex. basala mänskliga behov, rörelseförmåga, människans aktivitet och delaktighet samt prestation - genom livets alla skeden och i relation till hälsa och vårdbehov. Syften kan avse prevention, sätt att skatta eller mäta hälsa, välbefinnande eller förmågor, stöd, behandling och vård, rehabilitering och utvärdering. Såväl kvalitativa som kvantitativa metoder används, ofta inom samma forskningsprojekt och med olika syften.

Kan vi ta bort detta? Teoribildning och modeller av vikt för hälsa och välbefinnande har en central roll liksom teamarbete inom prevention, vård och rehabilitering. Forskningen tillämpar även resultat från grund- och translationell forskning och omsätter dessa i kliniska studier och implementering.

Under senare år har allt mer fokus lriktats mot patientens egenvård, e-hälsa och digitala verktyg för att utveckla hälso- och sjukvården.

Hälsovetenskaplig forskning vid Umeå universitet har framgångsrikt utvecklat kunskap inom flera hälso- och vårdrelaterade områden som träning för patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL); eller bedömning, uppföljning och träning av äldre inklusive mycket gamla människor, utveckling av digitala verktyg med olika metoder för samskapande; avancerad rörelseanalys och styrkeprofiler för olika patientgrupper som bl.a. korsbandsskadade eller personer med stroke, eller diabetes, särskilt i relation till egenvård.

Andra projekt omfattar t.ex. en inventering av äldrevård och äldreomsorg i Västerbotten över nära 50 år, social aktivitet för bättre hälsa på recept, psykisk hälsa hos unga; effekter av ofrivillig ensamhet hos äldre; genusperspektiv i relation till hälsa; hälsa och vård vid graviditetsdiabetes; förbättrad vård för patienter med höftfraktur.

Denna info finns på forskargruppsidorna - den kan vi ta bort härifrån. Forskningen stöds bl.a. av forskningsfinansiärer som Vetenskapsrådet, FORTE, Region Västerbotten, Hjärnfonden, Hjärt-Lungfonden, Folkhälsomyndigheten, Centrum för Idrottsforskning, olika patientorganisationer och riksförbund samt av EU anslag m.m.