Inom molekylär medicin fokuserar forskare på förstå ärftliga, molekylära och cellulära mekanismer som orsakar t.ex hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, infektions- och neurodegenerativa sjukdomar. Kunskapen används även för tidig diagnos och upptäckt av sjukdomar och för utveckling av effektiva behandlingsmetoder. Den möjliggör utveckling av precisionsmedicin då behandling skräddarsys för varje patient. Forskningen omfattar cellbiologi, molekylärbiologi, bioinformatik, genomik och systembiologi.
En specifik gen kan få en nyckelroll i nya behandlingar som förhindrar att muskler i kroppen bryts ned.
Nästan 65 miljoner kronor till medicinsk forskning vid Umeå universitet från Vetenskapsrådet.
Den nya covidvarianten är inte värre än tidigare varianter, men fortfarande klokt med vaccin och testning.
MIMS får 67,5 miljoner kronor från Kempestiftelserna, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse samt universitetet.
TBE-viruset infekterar olika typer av hjärnceller om den drabbades immunsystem är aktiverat eller inte.
Postcovid är ett växande samhällsproblem, som forskare hoppas kunna ta reda på mer om.
André Mateus undersöker hur läkemedel och mikrobiomet i människans tarmar fungerar tillsammans.
Nasim Sabouris forskning ligger till grund för arbete med att utveckla nya typer av läkemedel mot cancer.
Elin Chorells mål är att det ska gå bromsa diabetes typ 2 och anpassa behandling efter varje enskild individ.
Jonas von Hofsten forskar om en sjuk muskelcell kan luras bete sig som om den är en frisk muskelcell.
Nytt fält inom forskningen vill döda cancerceller – utan att röra kroppens normala celler.
Målet med Richard Lundmarks forskning är kunna designa läkemedel som kan motverka fetma och virusinfektioner.