Bild: Nikola Zlatkov Kolev
Bild: Nikola Zlatkov Kolev
Infektionsbiologi är läran om hur olika patogener – virus, bakterier, svampar, parasiter – infekterar och koloniserar celler, vävnader och organ. Här ingår även forskning om de molekylära mekanismer som leder till sjukdom hos människor, djur och växter i samband med infektion. Inom ämnet ryms också forskning om smittspridning, vacciner, läkemedel och resistens. Covid-19-forskning är ett prioriterat område.
Möjligheterna att behandla bakterieinfektioner har minskat efter lång tids överutnyttjande av antibiotika.
Hur är virus är uppbyggda, hur förökar de sig, hur orsakar de sjukdom och kan de omprogrammeras?
Parasiter är en bred gruppering organismer som orsakar allt från dödliga sjukdomar till harmlösa åkommor.
Forskare studerar svamparnas patogenitet i syfte att kunna utveckla bättre svampdödande läkemedel.
Immunförsvar och inflammatoriska processer skyddar mot bakterier, virus och andra ämnen.
Antimikrobiell resistens är ett globalt folkhälsoproblem som ökar med oroväckande hastighet.
Den funna mekanismen ökar förståelsen för hur bakterier och celler samspelar.
Lekfulla spelkort ska väcka nyfikenhet på livet under vattenytan.
Listeriaexpert Jörgen Johansson följer utbrottet på en topprestaurang i Stockholm i veckan med intresse.
Forskarna fyller kunskapsluckor kring diagnostik, riskbedömning och uppföljning av hjärtsjukdomen.
Möt Monique Johnson, postdoktorand vid Bushell-laboratoriet, som studerar interaktioner hos malariaparasiter.
Forskningen lyfter fram möjligheten att återanvända mejeriprodukter som prebiotiskt kosttillskott.
Covid-19-forskning är prioriterad och högaktuell vid Umeå universitet.
