Bild: Nikola Zlatkov Kolev
Bild: Nikola Zlatkov Kolev
Infektionsbiologi är läran om hur olika patogener – virus, bakterier, svampar, parasiter – infekterar och koloniserar celler, vävnader och organ. Här ingår även forskning om de molekylära mekanismer som leder till sjukdom hos människor, djur och växter i samband med infektion. Inom ämnet ryms också forskning om smittspridning, vacciner, läkemedel och resistens. Covid-19-forskning är ett prioriterat område.
Möjligheterna att behandla bakterieinfektioner har minskat efter lång tids överutnyttjande av antibiotika.
Hur är virus är uppbyggda, hur förökar de sig, hur orsakar de sjukdom och kan de omprogrammeras?
Parasiter är en bred gruppering organismer som orsakar allt från dödliga sjukdomar till harmlösa åkommor.
Forskare studerar svamparnas patogenitet i syfte att kunna utveckla bättre svampdödande läkemedel.
Immunförsvar och inflammatoriska processer skyddar mot bakterier, virus och andra ämnen.
Antimikrobiell resistens är ett globalt folkhälsoproblem som ökar med oroväckande hastighet.
Vaconas behov av strukturbiologisk expertis sammanföll med Magnus forskargrupps ambition med Cryo-EM.
Vinsten bekräftar forskningen, visar kommunikationsförmåga och stärker akademiska möjligheter.
Med cell- och molekylärbiologiska metoder studeras hur paradontit kan upptäckas tidigt och behandling.
Túlios forskning handlar om saprolegnos – en svampsjukdom som särskilt drabbar laxfiskar.
Forskarna visar att immunceller dränerar mikrober på zink, vilket gör dem mer sårbara.
Tomas Gustafssons erfarenheter av patientmöten fick honom att forska om nya antibiotikakandidater.
Covid-19-forskning är prioriterad och högaktuell vid Umeå universitet.
