Bild: Nikola Zlatkov Kolev
Bild: Nikola Zlatkov Kolev
Infektionsbiologi är läran om hur olika patogener – virus, bakterier, svampar, parasiter – infekterar och koloniserar celler, vävnader och organ. Här ingår även forskning om de molekylära mekanismer som leder till sjukdom hos människor, djur och växter i samband med infektion. Inom ämnet ryms också forskning om smittspridning, vacciner, läkemedel och resistens. Covid-19-forskning är ett prioriterat område.
Möjligheterna att behandla bakterieinfektioner har minskat efter lång tids överutnyttjande av antibiotika.
Hur är virus är uppbyggda, hur förökar de sig, hur orsakar de sjukdom och kan de omprogrammeras?
Parasiter är en bred gruppering organismer som orsakar allt från dödliga sjukdomar till harmlösa åkommor.
Forskare studerar svamparnas patogenitet i syfte att kunna utveckla bättre svampdödande läkemedel.
Immunförsvar och inflammatoriska processer skyddar mot bakterier, virus och andra ämnen.
Antimikrobiell resistens är ett globalt folkhälsoproblem som ökar med oroväckande hastighet.
Ännu en bidragande pusselbit som förklarar skillnaderna i immunsvar hos kvinnor och män vid covid-19.
En nyupptäckt molekyl banar väg för forskning kring nya antibiotika som dödar klamydia men skonar kroppen.
Umeåprofessorn Mikael Elofsson har sedan 2018 ett samarbete med det globala läkemedelsbolaget AstraZeneca.
Antibiotikaresistens kan förstås i hur bakterier bygger försvar mot att infekteras av virus, visar studie.
Att viruset har fler fästpunkter till cellen kan påverka virusets infektion, spridning och sjukdomssymtom.
Matthew föreläser om funktionell och patogen amyloidbildning.
Covid-19-forskning är prioriterad och högaktuell vid Umeå universitet.
